Nobelveckan: Nobelpriset i kemi

Nobelpriset i kemi har tilldelats John B. Goodenough ( Tyskland), M. Stanley Whittingham (Storbritannien) och Akira Yoshino,  (Japan).

”för utveckling av litiumjonbatterier”

 

Titta på offentliggörandet av Nobelpriset i kemi 2019.

2019 års Nobelpris i kemi belönar utvecklingen av litiumjonbatteriet. Detta lätta, laddningsbara och kraftfulla batteri används i dag i allt från mobiltelefoner till bärbara datorer och elbilar. Det kan också lagra stora mängder energi från sol- och vindkraft, och möjliggör ett fossilfritt samhälle.

Stanley Whittingham ( Binghamton University, State University of New York, USA) började i mitten av 70-talet forska på supraledare och upptäckte då ett extremt energirikt material. Från detta skapade han en nydanande katod i ett litiumbatteri. Batteriets anod bestod delvis av metalliskt litium, som har en enormt stark drivkraft att lämna ifrån sig elektroner. Resultatet blev ett batteri som bar på stor potential (2 volt) men problemet var att metalliskt litium är reaktivt och batteriet blev för explosivt för att vara användbart.

John Goodenough  (The University of Texas at Austin, USA) förutsåg att katodmaterialet skulle få en ännu högre potential om det byggdes av en metalloxid i stället för en metallsulfid. Efter ett systematiskt sökande visade han 1980 att koboltoxid med interkalerade litiumjoner kan ge en spänning på hela fyra volt. Det var ett viktigt genombrott som banade vägen för mycket mera kraftfulla batterier.

Med Goodenoughs katod som grund, skapade Akira Yoshino ( Kasei Corporation, Tokyo, Japan och Meijo University, Nagoya, Japan) det första kommersiellt gångbara litiumjonbatteriet 1985. Istället för reaktivt litium i anoden använde han petroleumkoks, ett kolmaterial som i likhet med katodens koboltoxid kan interkalera litiumjoner.

Resultatet blev ett lätt och hållbart batteri, som gick att ladda hundratals gånger innan det förlorade sin prestanda. Fördelen med litiumjonbatterier är att det inte bygger på kemiska reaktioner som bryter ner elektroderna, utan på att litiumjoner flödar fram och tillbaka mellan anod och katod.

Sedan de första litiumjonbatterierna kom ut på marknaden 1991 har de förändrat vår tillvaro.

Läs mer om batteri och litiumbatterier

 

Pressmeddelandet om Nobelpriset i kemi 2019.

Sedan 1901 delas Nobelpriset i kemi ut av Kungliga VetenskapsakademienSå här gå nomineringsprocessen till.