Nya Bibblan svarar plattformen nästan klar!

Ny logga för Bibblan svarar

Nu är den nya Bibblan svarar plattformen nästan klar! Det betyder att för besökaren kommer Bibblan svarar se ny och fräsch ut, men annars fungera ungefär som innan. 

För oss som jobbar i tjänsten kommer det dock se annorlunda ut. Det innebär bland annat en ny inloggning som tyvärr inte är riktigt fungerar som vi vill just nu. Är du insatt på schema som operatör ska du kontakta oss via admin@bibblansvarar.se för att få frågor skickade till dig som du besvarar ”manuellt”, det vill säga du skickar svaren till oss så klistrar vi in dem.

Och så fort inloggen funkar bättre kommer vi börja dela ut dem till er.

Här hittar du information om hur du kommer att arbeta i den nya tjänsten.

Vi hoppas ni kan ha förståelse och tålamod med att inte riktigt allt är på plats än.

Vänliga hälsningar från samordnarna

Jenny Skantze Nyberg och Daniel Björklund

Bibblan svarar på Internetdagarna 2020

Den 23-24 november är det dags för Internetdagarna 2020 som i år kommer arrangeras helt digitalt.

Måndagen den 23 november finns Bibblan svarar i Internetdagarnas digitala utställningsrum som kallas expon. Där kommer samordnarna Jenny Skantze Nyberg och Daniel Björklund prata om Bibblan svarars verksamhet, den nya plattformen och svara på frågor.

Jenny och Daniel finns i expon klockan 10-10.30 för de som är anmälda till Internetdagarna. Praktisk information hittar du här.

Utbilda dig i digitalt referensarbete

Händer på dators tangentbord
Foto: Colourbox

Ska du bli operatör i Bibblan svarar och vill lära dig grunderna eller är du redan operatör men vill fräscha upp dina kunskaper? Då kan du gå en kurs på Digiteket som handlar om hur du jobbar i Bibblan svarar.

Kursen består av ett antal korta lektioner i form av text eller film. När du är klar kommer du veta vad Bibblan svarar är, hur du skaffar dig ett konto och blir operatör, hur du gör för att svara på en fråga och känna till användbara källor som hjälper dig att besvara en digital referensfråga.

Här hittar du kursen.

Digiteket är en lärplattform för digital fortbildning framtagen för de som jobbar på bibliotek.

Det finns även en grupp för Bibblan svarars operatörer på Digiteket.

Där har vi samlat kurser och artiklar som kan vara användbara i arbetet med att besvara digitala referensfrågor. I gruppen finns det också utrymme att ställa frågor och diskutera innehållet.

Är du operatör och intresserad vara med i gruppen? Registrera dig då på Digiteket och skicka ett meddelande till oss info@bibblansvarar.se så får du en inbjudan.

Klarspråk i Bibblan svarar

Närbild på en människas händer som arbetar med en Laptop.

Vi använder klarspråk i Bibblan svarar. Det står för ett klart och tydligt språk som är anpassat till mottagaren. Klarspråk är ett grundläggande krav för operatörer i Bibblan Svarar.

Vad är klarspråk?

Att skriva klarspråk är att använda ett språk som är vårdat, enkelt och begripligt. Man kan också beskriva det som motsatsen till krånglig byråkratsvenska. Klarspråk går ut på att skriva så att mottagaren förstår.

Att skriva vårdat

Att skriva vårdat innebär att följa den officiella språkvårdens rekommendationer. De finns samlade här:

Att skriva enkelt

Skriv enkelt genom att undvika invecklad meningsstruktur, ålderdomliga uttryck, förkortningar, onödiga facktermer och ofullständig information.

Att skriva begripligt

Tänk på läsaren när du bestämmer vilken information texten ska innehålla och i vilken ordning du tar upp informationen.

Språklagen kräver begripligt språk

Vi som arbetar på myndigheter eller i annan offentlig verksamhet är skyldiga att följa språklagen (2009:600). I lagens klarspråksparagraf (11§) står det att: ”Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat enkelt, och begripligt.”

Läs mer om hur du arbetar med klarspråk i Bibblan svarar.

Julläsning: Nostalgiska julböcker

Illustration av en magisk bok som är öppen men juldekorationer och en svävande tomte i släde

Samordnaren Daniel Björklund blir lite nostalgisk och skriver om två julböcker som betytt mycket för honom. God Jul!

I år drabbades jag av nostalgi. Min mamma prenumererade på böcker från Alla barns bokklubb när jag var liten. Majoriteten av alla dessa barnböcker finns fortfarande i min bokhylla, dammiga, men de står där.

Bland dessa finns två julböcker bland mina favoriter, som jag fortfarande minns med värme. De är från tidigt 80-tal, precis när jag började läsa själv.
Båda handlar om vad som tomten och tomtarna jobbar med innan jul,

Daniel Björklund håller i julboken Tomtarnas julstök av Maryjane H Tonn med illustrationer av George Hinke
Daniel Björklund håller i julboken Tomtarnas julstök.

Tomtarnas julstök av Maryjane H Tonn med illustrationer av George Hinke och …

Daniel visar upp boken Tomtarnas glada jul skriven av Vilhelm Hansen
Så här ser omslagsbilden ut till Tomtarnas glada jul!

Stora tomteboken: tomtarnas glada jul skriven av Vilhelm Hansen, som också ligger bakom Rasmus Nalle.

Stilarna är helt olika med båda har en fantastisk mysig värme i sig. (Dock skulle vi göra en komparativ genusanalys hade det nog inte gått så bra för Hinkes ålderdomliga bilder.) Jag tror att jag ska prova att läsa dem för min Cocker-valp…

/Daniel Björklund, samordnare i Bibblan svarar

Julläsning: Katter, katter och katter

En röd katt som ligger och myser
Röd katt som julmyser!

Suzanne Ahrling (operatör och kommunikatör) skriver om ett av våra mest älskade sällskapsdjur och tipsar om böcker som handlar om katter på ett eller annat sätt. God Jul!

Om katter och deras historia

Hur ser tamkattens historia egentligen ut?
Tamkatten härstammar från vildkatten (Felis Silvestris) – en art som fortfarande finns Afrika, vissa delar av Asien samt södra Europa. Men när människan började processen med att tämja katten har varit okänd. En DNA-studie från 2017 visar att nästan alla tamkatter härstammar från Egypten och Turkiet-Irak. I mänsklighetens tidiga civilisationer hade man börjat odla och lagra spannmål vilket lockade till sig både möss och råttor. Vilket i sin tur lockade till sig vildkatter som var effektiva skadedjursbekämpare. I studien är de äldsta undersökta kattlämningarna ungefär 9000 år gamla och det är då sannolikt den tidpunkt när människan påbörjar domesticeringsprocessen.

Hur länge har tamkatten funnits i Sverige?
Man tror att tamkatten kom till Sverige under folkvandringstiden på 400-500-talen. I och med svartråttan inträde i Sverige runt 1000-talet blev katten populär för att den så effektivt skyddade spannmål på gårdar och i andra lagerlokaler.

Hur många katter finns i Sverige?
Den senaste statistiska undersökningen från 2012 visar att det då fanns
1 159 000 katter i Sverige men en Novusundersökning från 2017 hade antalet katter ökat till 1 441 000.

Tips på böcker som på ett eller annat sätt handlar om katter:

Omslagsbild Gästkatten av Takashi Hiraide

Gästkatten av Takashi Hiraide

I Japan är katter mycket omtyckta och anses vara lyckobringande. Ett exempel är den vinkande prydnadskatten Maneki Neko som man kan hitta på tåg, restauranger och i butiker (och på många andra ställen). I författaren Takashi Hirsides kortroman Gästkatten är det just en katt som smyger sig in i ett litet hus utanför Tokyo, där ett författande, barnlöst par bor. Katten heter Chibi (Lillan) och tillhör egentligen grannhuset men kvällen och natten tillbringar den söta katten hos dem. Och sakta, men säkert, börjar katten förändra deras liv, relation och sättet de ser på livet.

Bokomslag till boken Om katter av Doris Lessing

Om katter av Doris Lessing

Många författare är riktiga kattälskare och nobelpristagaren Doris Lessing är inget undantag. Under sin livstid delade hon hem med många katter. Hon fascinerades av deras skönhet, självständighet och deras skiftade personligheter – och det resulterade i flera böcker om det älskade katterna. Boken innehåller samtliga av Doris Lessings kattporträtt, av många ansedda som det bästa som skrivits om katter och deras väsen.

Bokomslag till Älskade katter av Jan-Öjvind Swahn

Älskade katter av Jan-Öjvind Swahn

Folklivsforskaren och folkbildaren Jan-Öjvind Swahn har skrivit en kulturhistorisk bok om katter. Han skriver bland annat om tamkattens historia, hur katten satt sina spår i folktro, vidskepelse och i vårt språk. Varför heter det till exempel kattguld och Kattegatt? Boken innehåller även ordspråk, kattpoesi och underbara kattillustrationer från olika tidsepoker och från hela världen.

Bokomslag till Konsten att leva som en katt av Stéphane Garnier

Konsten att leva som en katt av Stéphane Garnier

I denna självhjälpsbok undersöker författaren – med glimten i ögat – om kattens strategier skulle kunna vara en väg till ett lyckligare och mer harmoniskt liv. Stéphane Garnier har genom att studera den egna katten Ziggy försökt att få svar på vad katterna gör rätt. Och hur de kan inspirera oss och ge ett nytt perspektiv på tillvaron.

/Suzanne Ahrling, operatör och kommunikatör i Bibblan svarar

Julläsning: En novell hinner alla läsa i jul!

Foto på böcker i hög med julkulor

Anna Falk (operatör) boktipsar om sina favoriter i det lilla formatet. En novell erbjuder en hel berättelse med början och slut på få sidor. God Jul!

Den bästa novellen att läsa i juletid är förstås Tove Janssons ”Granen” i samlingen Det Osynliga barnet. Här finns allt: förvirring, stress och till sist förundran och glädje när de små knytten får resultatet av muminfamiljens försök att beveka julen i gåva. Friden sänker sig över dalen och trollen kan återgå till sin sköna vintersömn. 

Just novellformatet passar bra så här års när tröttheten slår ner sina klor samtidigt som det ska göras bokslut. Och så ska vi umgås – just en sådan sak som stör läsaren i sin läsning. Men en novell orkar och hinner man med mellan varven. Det fina är själva koncentrationen. Du får en hel berättelse med början och ett slut på få sidor. 

Här är några favoritsamlingar:

Vinternoveller av Ingvild H. Rishøi 

Bokomslag till Vinternoveller av Ingvild H. Rishøi

Tre noveller som svider och går rakt in i hjärteroten. De är lite som moderna varianter av H C Andersens ”Flickan med svavelstickorna”, fast med bättre slut. Åtminstone för stunden, som av en förunderlig nåd genom en hygglig medmänniska. Även i ett rikt land som Norge finns klasskillnader och fattigdom. Här gestaltas detta med patos och utan att författaren ens för en sekund överger personerna som hamnat på tvärs i samhället. Den berättelse som griper mig mest är ”Syskon” där en tonåring är på flykt i vinterkylan med sina två småsyskon.  

Spelreglerna av Jonas Karlsson

Bokomslag till Spelreglerna av Jonas Karlsson

Elva mycket underhållande samtidsnoveller, i en skön blandning av humor, allvar och absurdism. En till synes oskyldig gåva från grannen är kanske inte alls önskvärd eftersom den måste återgäldas, ja faktiskt övertrumfas. Då kan det ta en ända med förskräckelse. Eller så dimper det ner en faktura i brevlådan, från World Resources distribution. Fem miljoner kronor, så mycket är skulden för livskänslan på just nu, och det är dags att betala tillbaka. Novellerna utspelar sig mitt i vardagen, men det överraskande har övertaget. Det där som kliar på ryggen kan vara ett huvud som växer fram. Vad gör du då? 

Balladen om det sorgsna kaféet och sju noveller av Carson McCullers 

Bokomslag till Balladen om det sorgsna kaféet av Carson McCullers

Berättelsen om miss Amelia Evans brukar kallas ett kort mästerverk och tål att läsas om gång efter annan. Inledningsraderna anger tonen: ”Själva staden är dyster”. I den här samlingen finns den våldsamma och så märkliga historien om kärlek och svek i nyöversättning. Dessutom tillsammans med sju aldrig tidigare översatta noveller som alla kretsar kring begär efter framgång och lika sköra som skeva relationer. Förordet är skrivet av Stina Stoor, en annan mästare i novellkonst. Det kan nog inte bli bättre än så här. 

Elva sorters ensamhet av Richard Yates 

Bokomslag till Elva sorters ensamhet av Richard Yates

Stillsamma noveller, men med mycket dramatik och dallrande känslor under ytan. De är skrivna 1962 och utspelar sig i femtiotalets USA, mestadels på Manhattan i New York. Den amerikanska drömmen vilar tungt och uppfordrande över såväl kontorsfolket, skolbarnen som de unga hemmafruarna. I bakgrunden finns rasmotsättningar, kriget och politiken. Men i förgrunden står den ensamma människan. Pojken som kommer ny till klassen, mannen som får sparken eller den unga kvinnan som önskar sig så mycket kvällen innan bröllopet. Ibland brister det, annars rullar det bara på med en trött axelryckning. Storslaget i det lilla. 

/Anna Falk, operatör i Bibblan svarar

God jul och gott nytt år 2019/2020!

Samordnarna Daniel Björklund och Jenny Skantze Nyberg. Foto: Suzanne Ahrling

Vi har intervjuat samordnaren Jenny Skantze Nyberg om vad som hände med Bibblan svarar 2019 och vad som är planerat för 2020.

Vad hände under 2019?

– Oj, det har varit ett händelserikt år! Vi var runt med vår utbildning kring att skriva klarspråk, något som vi sett ge genomslag direkt i svaren! Vi höll också en utbildning kring digitalt referensarbete, sök- & källkritik och källtillit. Och vi höll en digital utbildning i november kring hur vi ger ännu bättre svar i allmänhet, och håller en bra ton i synnerhet. Vi har också fått nya operatörer från Familjen Helsingborg (Bjuv, Helsingborg, Höganäs, Landskrona), Östra Göinge, Rosengård, Halmstad, Bjurholm, Uddevalla, Södertälje, och har därför hållit specialutbildningar för nya operatörer.

Vad är planerat för 2020?

– Vi fick i år också äntligen besked om att vi får pengar för att bygga en ny plattform! Vi har redan dragit igång med att titta på hur vi arbetar idag, vad vi vill uppnå och hur vi vill arbeta i framtiden. Vi har dels ett underlag från tidigare operatörsträffar (2018), men kommer även prata med er operatörer, samt användare.

Vi kommer också arbeta för att lägga ut korta utbildningar kring Bibblan svarar på Digiteket. På det viset kan du lätt friska upp kunskaper kring olika funktioner, och snabbt uppdatera dina kunskaper i olika ämnen som kan vara av nytta som digital referensbibliotekarie.

Vad kommer den nya plattformen innebära för oss som arbetar som operatörer i Bibblan svarar?

Vi har ännu inte bestämt exakt hur den ska fungera men vi vill:

  • Att allt som krånglar idag (lägga till länkar, ”boka” frågor, samarbeta kring svar, formatera text, hänvisa till arkivet och så vidare) fungerar oproblematiskt
  • Att arkivet är lättare att hitta i, och kommer högre när man googlar
  • Att det finns bättre samarbetsytor för operatörer, där vi kan resonera kring frågor och utbyta tips och idéer
  • Att stödfunktioner (bibblan guidar, policydokument, skrivguider och så vidare) ligger lätt tillgängligt i tjänsten för operatörerna

Arbetet är precis påbörjat och ni operatörer kommer att involveras efter hand i de olika utvecklingsstadierna.

När kommer den nya plattformen lanseras?

– Målet är att ha den nya plattformen helt klar för att köra till bokmässan 2020.

Nu önskar jag alla operatörer en riktigt vilsam och mysig julhelg –  så ses och hörs vi 2020!

God jul och gott nytt år!

/Jenny Skantze Nyberg, samordnare i Bibblan svarar

Resurser för operatörer

Bild med lista på Daniel Björklunds favoritresurser
Daniel Björklunds favoritresurser.

Bra resurser är en förutsättning för att kunna besvara och hjälpa till med referensfrågor i Bibblan svarar. Samordnaren Daniel Björklund listar och kommenterar sina bästa digitala resurser. Vilka är dina favoriter?

Björklunds favoriter:

  • SO-rummet – Artiklar och länkar ihopsamlade av lärare för högstadie- och gymnasieelever 

  • Grundskoleboken – En sida med material i grundskoleämnena, under uppbyggnad 

  • SCB – Statistiska centralbyrån. Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för officiell statistik och annan statlig statistik. Det innebär att de ska utveckla, framställa och sprida statistiken. Dessutom ska de samordna systemet för den officiella statistiken i Sverige. 

  • Legimus – Legimus använder jag ofta för att få boktips om någon söker böcker som har en särskild stil eller liknande 

  • Stockholms OPAC – PÅ samma sätt som Legimus använder jag Stockholms Bibliotekskatalog

  • Svenska.se– Sök i tre ordböcker samtidigt (SO, SAOB, SAOL) 

  • Wikipedia – Även om jag inte använder och hänvisar till alla artiklar som finns i Wikipedia, ser jag det som en bra utgångspunkt, där jag kan få hjälp att hitta källor och söktermer (jag tror att väldigt många av oss använder WIkipedia just så). Samtidigt är det en tillgänglig källa som kan nås av alla som har internet. Jag brukar föredra den engelska wikipedia-sidan. 

  • EU – De dokumenterar allt, ofta är det enklare att googla sig in. 

  • Regeringen.se– Allting om regeringen, statsråd och liknande. Bra att kunna hänvisa till. 

  • Lagen.nu– Sveriges Rikes Lag digitalt, sökbar 

  • UR.se– Fantastisk resurs till vetenskap och kunskap i filmform 

  • Lawline.se– Juridikstuderande svarar på frågor gällande juridik, jättebra resurs att söka i och att hänvisa till 

  • Globalis.se– Jättebra resurs när det gäller geografi och världen, konflikter, statistik och annat mumsigt 

  • Populärvetenskapliga tidskrifters hemsidor – fortfarande finns det tidskrifter som har tillgängligt material som inte är gömt bakom betalväggar. Se bara till att artikeln inte är för gammal. 

Operatörsdag med Bibblan svarar den 15/11

Bibblan svarars operatörsdag 15/11 - 2019. Foto: Anna Falk
Operatörsdagen den 15 november. Foto: Anna Falk

Bibliotekarien och operatören Anna Falk skriver om Bibblan svarars operatörsdag den 15 november.

Fredagen den 15 november höll Biblioteken i Malmö i samarbete med region Skåne en heldag kring metoder för hur vi i Bibblan svarar kan arbeta med frågor som vi upplever som problematiska. Operatörsdagen hölls på Stadsbiblioteket i Malmö.

Förmiddagen innehöll föredrag av Anders Mildner respektive Jack Werner liksom ett panelsamtal, eftermiddagen ett föredrag med Robert Jakobsson och Niklas Malmberg från Sveriges radios sociala team och en avslutande workshop. Moderator för dagen var Jonas Klevhag.

Föreläsaren Anders Mildner inledde under rubriken ”Vart går vi härifrån?” med ett brett resonerande kring vårt kontextlösa samhälle, där polarisering och dystopin är tillbaka med full kraft. Ett samhälle där vi tappar banden bakåt i tiden och gamla skalor kanske inte längre gäller. Frågan är hur vi navigerar i en värld där allting är ”äkta” och sammanflätat. Mildner pekade på att vi i varje sekund har möjlighet att gå olika vägar. Mobilen är världens bästa verktyg för att föra oss samman och bara vi själva kan avgöra vilken riktning vi tar.

Journalisten och författaren Jack Werner tog sedan över scenen och delade frikostigt med sig av sina lärdomar från samtal då han gjort rätt och samtal då han gjort fel. Ett råd är att utforma en konsekvent hållning till dialog och hålla sig till den. Ett annat är att definiera sin roll i ett samtal innan man går in i det.

I förmiddagens avslutande panelsamtal diskuterade alla medverkande vilka sätt som finns att bemöta problematiska frågor och var gränserna går.

Under eftermiddagens föreläsning berättade Robert Jakobsson och Nicklas Malmberg om Sveriges Radios publikarbete. Den som är intresserad av sociala medier-journalistik kan ta del av Sociala medier-guiden.

I sin utbudsstrategi arbetar SR med aktiv publikrelation och ett engagerat radioberättande. En viktig sak är att 80 % av alla som är inne i diskussionsforum vill ha städade forum. En dialog förs där man tar reda på personens känslor, berättelser, tyckande, erfarenheter, polariseringar och tankar. Det behövs tydliga regler så att alla vet vad som gäller.

Operatörsdagen avslutades med en workshop som Robert Jakobsson och Nicklas Malmberg höll i. Den utgick från tre frågor hämtade från Bibblan svarar. Här fick deltagarna praktisera lärdomarna som kommit fram under dagen. Inte lätt nu heller, men ändå med långt fler och bättre verktyg liksom möjliga förhållningssätt än innan dagens början.

Operatörsdagen 15 november 2019.

/Anna Falk – bibliotekarie och operatör i Bibblan svarar