Glad sommar! Mats Nordström tipsar om ett Game of Thrones som utspelar sig i rymden.

Glad sommar! Nu tar vi sommarledigt här på bloggen men passar på att bjuda på lite sommarinspiration.  Mats Nordström – operatör i Bibblan svarar – tipsar om The Expanse – ett Game of Thrones i rymden!

The Expanse – Ett Game of Thrones i rymden

Tv-serien Game of Thrones är slut och författaren George RR Martin verkar fortfarande vara långt ifrån klar med den nya delen i bokserien. Vad ska man då ta sig till om man längtar efter fler berättelser om människor som försöker navigera i en värld fylld av storpolitik, maktanspråk, våldsamma konflikter och intriger på många nivåer?

Ett hett tips är att ge sig i kast med romanserien ”The Expanse” av James S.A Corey (pseudonym för Ty Franck och Daniel Abraham). Den utspelar sig i en relativt nära framtid och det har gått några generationer sedan mänskligheten koloniserade vårt eget solsystem. De politiska spänningarna mellan Jorden och Mars är på kokpunkten och ute i asteroidbältet bor det människor som känner sig djupt kränkta över hur de behandlas av stormakterna. Så kränkta att en frihetsrörelse eller terroristorganisation – beroende på vem man frågar – börjar ta form. Dessutom finns det företag som är så stora och mäktiga att de i princip står utanför lagen och de verkar ofta i det fördolda.

När så en utomjordisk molekyl med märkliga och potentiellt farliga egenskaper upptäcks börjar en kapplöpning som trissar upp kaoset ytterligare.

I böckerna finns det ett myller av intressanta karaktärer ur vars ögon man får följa händelseutvecklingen. Här finns bland annat James Holden med besättning på ett fraktskepp som råkar hamna mitt i händelsernas centrum, Joe Miller som är en svartsynt privatdetektiv på Ceres med förmåga att hamna i trubbel och Chrisjen Avasarala som är FN:s generalsekreterare och en slug diplomat. Först i bok två dyker min personliga favoritkaraktär upp. Hon heter Bobbie Draper och är en marinsoldat från Mars som börjar ifrågasätta sina lojaliteter.

Bobbi Draper. Foto: Netflix

Jag hörde en intervju med författarna där de berättade att de ville skriva en berättelse om framtiden där vi människor har fortsatt att vara precis som vi är idag. Tekniken utvecklas till det bättre men inte vår egen moral. Det är på ett sätt en ganska dyster profetia men den känns samtidigt realistisk.

Den första boken i serien heter ”Leviathan Wakes” och redan nu finns det sju rejäla tegelstenar till utgivna. Personligen tycker jag att de håller hög klass rakt igenom. En nionde och sista del är utlovad till 2020.

Det finns också en påkostad och mycket lyckad TV-serie baserad på böckerna. De tre första säsongerna finansierades delvis av Netflix. När de inte ville fortsätta tog Amazon över och en fjärde säsong är planerad till 2020.

/Mats Nordström, operatör i Bibblan svarar

Glad sommar! Suzanne Ahrling tipsar om den första månlandningen 1969.

 

Astronauten Buzz Aldrin fotograferad av Neil Armstrong (NASA History Office).

 

Glad sommar! Nu tar vi sommarledigt här på bloggen men passar på att bjuda på lite sommarinspiration.  Suzanne Ahrling – operatör och kommunikatör i Bibblan svarar – skriver om den första månlandningen  1969 och att det i sommar är femtio år sedan människan satte sin fot på Månen.

Den första månlandningen den 20 juli 1969

Varma sommarkvällar ger en fina möjligheter att sitta i det fria och spana upp mot himlen och försöka identifiera planeter och kanske någon enstaka stjärna (även om det är i ljusaste laget). I år tycker jag att du ska titta lite noggrannare på Månen. En av sommarens stora begivenheter har nämligen med månen att göra. Då är det femtio år sedan människan satte sin fot på en annan himlakropp.

Den 20 juli 1969 klockan 21.17 svensk tid tog den amerikanska månlandaren Örnen (The Eagle) mark på månen och dagen därpå, tidigt på morgonen blev astronauten Neil Armstrong den första människan att landstiga månen – tätt följd av kollegan Buzz Aldrin.  ”Ett litet steg för människan, men ett gigantiskt kliv för mänskligheten” som Armstrong uttryckte det då han tagit sina första steg på månen. 530 miljoner människor på jorden följde månpromenaden genom en tv-sändning. Andlöst.

Aldrin och Armstrong stannade i 22 timmar varav 2,5 timmar ute på månens yta. Man satte upp mätinstrument, gjorde olika undersökningar, samlade månsten, filmade och fotade. På kvällen den 21 juli var det dags att lämna månen för att återförenas med astronauten Michael Collins som låg i omloppsbana runt månen i kommandomodulen Columbia. Så var det dags för återfärd mot jorden och efter tre dagar landade Apollo 11 i Stilla havet. Allt hade gått bra. Och ingenting var längre sig likt.

För den intresserade finns mycket att fördjupa sig i. Till exempel:

I SVT Öppet arkiv kan du se själva händelsen,  i tv-utsändningen från 1969 – när Neil Armstrong försiktigt och långsamt, långsamt klättrar ner för stegen för att sätta sin fot på månen. Svartvit, suddig bild och den intensiva kommunikationen mellan kontrollrummet i Houston och astronauterna. Nervositeten. Och sedan lättnaden. Måste ses.

I detta avsnitt av Vetenskapens värld i SVT kan du se en dokumentär om månlandningen med tidigare ovisade klipp från olika TV-sändningar från olika delar av världen, autentiska bilder inifrån Apollo 11 samt kontrollrummet i Houston. Allt från uppskjutningen vid Kennedy Space Center i Cape Canaveral till nedslaget i Stilla havet.

Nasas fotografier från Apollo 11 uppdraget

Dokumentären Apollo 11 i regi av Todd Douglas Miller. Nyupptäckt filmmaterial och en mängd okategoriserade ljudinspelningar ligger till grund för dokumentärfilmen och ger en möjlighet att uppleva dagarna då mänskligheten tog ett av de största stegen i vår historia. Svensk biopremiär 23 augusti.

Maria Küchens essäbok Rymdens alfabet handlar om allt som rör människan i rymden. Du får till exempel veta vilken sorts penna det var som Buzz Aldrin tog hjälp av för att laga den trasiga strömbrytaren när det var dags att återvända till jorden.

För de lite yngre:  Bea Uusmas bok Astronauten som inte fick landa : om Michael Collins, Apollo 11 och 9 kilo checklistor. Den fokuserar på astronauten  Michael Collins, som reste hela vägen till månen men aldrig fick landa. Det är en bok om 701 strömbrytare, spakar, tangenter och alarmknappar. Och om vad man tänker på när man är ensam på månens baksida – i total radioskugga.

/Suzanne Ahrling, operatör och kommunikatör i Bibblan svarar

Glad sommar! Daniel Björklund tipsar om den bok som påverkat honom mest.

 

Glad sommar! Nu tar vi sommarledigt här på bloggen men passar på att bjuda på lite sommarinspiration.  Daniel Björklund – operatör och samordnare i Bibblan svarar –  tipsar om bok som kräver tålamod och tid för reflektion.

Hans-Georg Gadamers Sanning och metod i urval.

För mig är sommarläsning oftast ett tillfälle att ta mig an texter som kräver tålamod och tid för reflektion. Var bättre att göra sådant än i hängmattan? Under åren som jag pluggade litteraturvetenskap sjönk jag allt djupare ner i det litteraturteoretiska träsket i jakt på förklaringar till varför en text kunde tolkas på så många olika sätt, samtidigt som jag förargades över en vissa tolkningsskolors absolutism. Där bland Bourdieu, Barthes, Foucault, via Rosenblatt, Iser och Jauss fann jag en av de viktigaste texterna som jag läst och som påverkat mig mest; Hans-Georg Gadamers Sanning och metod i urval.

Det var förvisso inte första gången jag stötte på hermeneutiken, men det var första gången jag gjorde en djupdykning ner i den. Det finns en ödmjukhet i den hermeneutiska tolkningen som jag verkligen uppskattar. Ralf Helenius har en skrivit att ”hermeneutiken varken lovar rätta tolkningar eller nödvändigtvis goda tolkningar. Vad hermeneutikern erbjuder, är i bästa fall ett rimligt alternativ, en metod att pröva hur en händelse kan tolkas.” Ytterst sympatiskt tycker jag. (För den som vill läsa om hermeneutiken hittade jag ett riktigt bra blogginlägg: http://grensmans.se/tolkning-och-perspektiv-hermeneutisk-epistemologi/)

Hur ska en sammanfatta Gadamers text? Både som en definiering av vad hermeneutiken är, men också ett försvarstal för hermeneutiken, att lyfta bort den från Schleiermachers psykobiografiska användning av hermeneutik (där uttolkaren av en text ska känna författaren bättre än sig själv), något som också kritiken mot hermeneutiken vilat på. I Gadamers händer blir hermeneutiken ett sätt att ”klargöra de vilkor som möjliggör den mänskliga förståelsen” som det står i baksidestexten.

Det är en spännande text, för den som känner sig manad…

Daniel Björklund/ Operatör och samordnare i Bibblan svarar

 

 

 

Glad sommar! Anna Falk bjuder på lästips med grönt tema.

 

Glad sommar! Nu tar vi sommarledigt här på bloggen men passar på att bjuda på lite sommarinspiration. Först ut är operatören Anna Falk som tipsar om en härlig bok för alla trädgårdsintresserade!

I odödliga odlares sällskap. Livsläxor och botaniska tricks av Elin Unnes

I sommar har jag hemester i trädgården. Jag rensar räfsar kapar klipper och letar minst en halvtimme om dagen efter sekatören som aldrig finns när den behövs. Förbannar mossan i gräsmattan, gräset i grusgången och hinner inte ens smaka på spenaten innan den går i blom. Sedan gläds jag åt aklejor, malvor och ringblommor, men begriper inte varför de växer bakom huset när det var i rabatten framför som de såddes.

För att vila lite men framförallt få inspiration och perspektiv tar jag mig an musik- och trädgårdsjournalisten Elin Unnes innehållsrika bok I odödliga odlares sällskap. Livsläxor och botaniska tricks. Det fungerar bra, för det är omöjligt att inte ryckas med av den här antologins entusiastiska essäer om kloka, galna, mystiska och revolutionerande odlare. 40 av världens bästa enligt Unnes.

Här läser jag om Hildegard von Bingen – ”en medeltida rockstjärnenunna med örtkoll” – och Michelle Obama som gjorde grönsaksland av Vita husets perfekta gräsmatta. Här finns äppelymparen August Strindberg, stilikonen Karin Larsson på Sundborn och Claude Monet med sina näckrosor. Och så Green Guerillas i 1970-talets New York och de Zenbuddhistiska munkarna som behöver lövblås i sina mossträdgårdar. För alla andra gäller räfsan – den är lika effektiv som tyst.

Det är bara ett av alla praktiska råd man får i boken. Ett annat är tipset att odla råttsvansrädisor som snabbt ger stor skörd av läckra fröskidor, istället för vanliga rädisor som blir träiga och äckliga när de går i blom. Det ska jag göra nästa sommar, och då läsa berättelsen om eremitprinsessan Jeanne Ghyka en gång till. Hennes Villa Gamberaia i bergen ovanför Florens har pekats ut som den allra vackraste, mest romantiska, ja mest perfekta lilla trädgården någonsin och någonstans.

/Anna Falk, operatör Bibblan svarar