Klarspråk i Bibblan svarar

Närbild på en människas händer som arbetar med en Laptop.

Vi använder klarspråk i Bibblan svarar. Det står för ett klart och tydligt språk som är anpassat till mottagaren. Klarspråk är ett grundläggande krav för operatörer i Bibblan Svarar.

Vad är klarspråk?

Att skriva klarspråk är att använda ett språk som är vårdat, enkelt och begripligt. Man kan också beskriva det som motsatsen till krånglig byråkratsvenska. Klarspråk går ut på att skriva så att mottagaren förstår.

Att skriva vårdat

Att skriva vårdat innebär att följa den officiella språkvårdens rekommendationer. De finns samlade här:

Att skriva enkelt

Skriv enkelt genom att undvika invecklad meningsstruktur, ålderdomliga uttryck, förkortningar, onödiga facktermer och ofullständig information.

Att skriva begripligt

Tänk på läsaren när du bestämmer vilken information texten ska innehålla och i vilken ordning du tar upp informationen.

Språklagen kräver begripligt språk

Vi som arbetar på myndigheter eller i annan offentlig verksamhet är skyldiga att följa språklagen (2009:600). I lagens klarspråksparagraf (11§) står det att: ”Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat enkelt, och begripligt.”

Läs mer om hur du arbetar med klarspråk i Bibblan svarar.

Resurser för operatörer

Bild med lista på Daniel Björklunds favoritresurser
Daniel Björklunds favoritresurser.

Bra resurser är en förutsättning för att kunna besvara och hjälpa till med referensfrågor i Bibblan svarar. Samordnaren Daniel Björklund listar och kommenterar sina bästa digitala resurser. Vilka är dina favoriter?

Björklunds favoriter:

  • SO-rummet – Artiklar och länkar ihopsamlade av lärare för högstadie- och gymnasieelever 

  • Grundskoleboken – En sida med material i grundskoleämnena, under uppbyggnad 

  • SCB – Statistiska centralbyrån. Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för officiell statistik och annan statlig statistik. Det innebär att de ska utveckla, framställa och sprida statistiken. Dessutom ska de samordna systemet för den officiella statistiken i Sverige. 

  • Legimus – Legimus använder jag ofta för att få boktips om någon söker böcker som har en särskild stil eller liknande 

  • Stockholms OPAC – PÅ samma sätt som Legimus använder jag Stockholms Bibliotekskatalog

  • Svenska.se– Sök i tre ordböcker samtidigt (SO, SAOB, SAOL) 

  • Wikipedia – Även om jag inte använder och hänvisar till alla artiklar som finns i Wikipedia, ser jag det som en bra utgångspunkt, där jag kan få hjälp att hitta källor och söktermer (jag tror att väldigt många av oss använder WIkipedia just så). Samtidigt är det en tillgänglig källa som kan nås av alla som har internet. Jag brukar föredra den engelska wikipedia-sidan. 

  • EU – De dokumenterar allt, ofta är det enklare att googla sig in. 

  • Regeringen.se– Allting om regeringen, statsråd och liknande. Bra att kunna hänvisa till. 

  • Lagen.nu– Sveriges Rikes Lag digitalt, sökbar 

  • UR.se– Fantastisk resurs till vetenskap och kunskap i filmform 

  • Lawline.se– Juridikstuderande svarar på frågor gällande juridik, jättebra resurs att söka i och att hänvisa till 

  • Globalis.se– Jättebra resurs när det gäller geografi och världen, konflikter, statistik och annat mumsigt 

  • Populärvetenskapliga tidskrifters hemsidor – fortfarande finns det tidskrifter som har tillgängligt material som inte är gömt bakom betalväggar. Se bara till att artikeln inte är för gammal. 

Jakten på agil – språkresurser på nätet

Svenska Akademiens Ordböcker

 

Då och då får vi frågor till Bibblan svarar som handlar om svenska språket. Till exempel vad ett visst ord eller uttryck betyder, hur det stavas, böjs och används. Ett första steg kan vara att söka i tre ordböcker på en gång på samlingsplatsen Svenska Akademiens ordböcker.

Här finns SAOL, SO och SAOB liksom även Svenska Akademiens grammatik (SAG). Den aktuella upplagan av Svenska Akademiens ordlista (SAOL) är från 2015 och betraktas som den inofficiella normen för stavning och böjning. Svenska ordbok (SO) från 2009 ger en mer ingående beskrivning av ordförrådet i modern svenska. Svenska Akademiens ordbok (SAOB) är en historisk ordbok. Första bandet trycktes 1898 och det senaste 2017. Idag är artiklarna a – vret färdiga och publicerade.

Att undersöka ord och uttryck på denna samlingsplats är spännande och ger en god illustration av hur vi och samhället förändras. Prova själv med hen, feminism, klimat, migration och vetenskap.

När jag försöker få en förklaring av ordet agil som används inom arbetslivet bland andra sammanhang idag går jag däremot bet: ”Sökningen agil gav inga svar”. Jag hittar det heller inte som nyord i Nyordslistor på Institutet för språk och folkminnen. (Men väl Gretaeffekten och prylsvinn.)

Det ju förstås att googla och visst är det frestande att bara nöja sig med osökta tankar på agility. En liten bit på vägen kommer jag genom Rikstermbanken som innehåller termer och begrepp från ett stort antal ämnesområden. Jag får två träffar som ger förklaringen att det handlar om lättrörliga arbetsmetoder inom it-system och mjukvaru- och systemutvecklingsprojekt. Intressant, men inte svar nog. Jakten får väl gå vidare.

Fler användbara och riktigt roliga språkresurser finns på Bibblan Guidar.

http://bibblanguidar.se/kategori/sprak

/ Anna Falk – operatör i Bibblan svarar

 

Kaffe eller vad?

 

En sommaräng. Foto: Anna Falk

Sommaren är här och frågor om vilda växter i naturen kan dyka upp i bibliotekets informationsdisk eller på Bibblan Svarar. Själv funderade jag under en kvällspromenad på vad den här, ganska vanliga, sommarväxten har för namn och om den rent av kan användas till något. Vi kallade den kaffe när jag var barn, tillredde en dryck av fröna och lite vatten och försökte få de vuxna att smaka.

Som vuxen provar jag nu de digitala resurser vi har på Bibblan Guidar för att få svar. På Digiflora.se kan en få hjälp att bestämma en växts namn genom att ange egenskaper som höjd, färg, fyndplats och biotop. Oftast räcker det med några få val för att träffa rätt. Digiflora.se länkar bland annat till Den virtuella floran som innehåller beskrivningar och foton på växter i Sverige. För att få veta mer om en växts vetenskapliga namn, naturliga utbredning och vad den används till kan en också söka i Svensk kulturväxtdatabas.

Är det då kaffe som växer på ängen? Nej. Det är Ängssyra, eller Rumex acetosa på latin. Den är flerårig, blommar från maj till juli och har använts för att färga textil, lägga om sår och som spenat i matlagning. Nu betraktas den som giftig eftersom den innehåller oxalsyra. En intressant information är att just detta skyddar växten mot sniglar läser jag på Wikipedia som Digiflora.se också länkar till. Så kanske är den ändå något att plocka, och strö ut i trädgårdslandet.

/Anna Falk, operatör Bibblan svarar