Julläsning: Nostalgiska julböcker

Illustration av en magisk bok som är öppen men juldekorationer och en svävande tomte i släde

Samordnaren Daniel Björklund blir lite nostalgisk och skriver om två julböcker som betytt mycket för honom. God Jul!

I år drabbades jag av nostalgi. Min mamma prenumererade på böcker från Alla barns bokklubb när jag var liten. Majoriteten av alla dessa barnböcker finns fortfarande i min bokhylla, dammiga, men de står där.

Bland dessa finns två julböcker bland mina favoriter, som jag fortfarande minns med värme. De är från tidigt 80-tal, precis när jag började läsa själv.
Båda handlar om vad som tomten och tomtarna jobbar med innan jul,

Daniel Björklund håller i julboken Tomtarnas julstök av Maryjane H Tonn med illustrationer av George Hinke
Daniel Björklund håller i julboken Tomtarnas julstök.

Tomtarnas julstök av Maryjane H Tonn med illustrationer av George Hinke och …

Daniel visar upp boken Tomtarnas glada jul skriven av Vilhelm Hansen
Så här ser omslagsbilden ut till Tomtarnas glada jul!

Stora tomteboken: tomtarnas glada jul skriven av Vilhelm Hansen, som också ligger bakom Rasmus Nalle.

Stilarna är helt olika med båda har en fantastisk mysig värme i sig. (Dock skulle vi göra en komparativ genusanalys hade det nog inte gått så bra för Hinkes ålderdomliga bilder.) Jag tror att jag ska prova att läsa dem för min Cocker-valp…

/Daniel Björklund, samordnare i Bibblan svarar

Julläsning: Katter, katter och katter

En röd katt som ligger och myser
Röd katt som julmyser!

Suzanne Ahrling (operatör och kommunikatör) skriver om ett av våra mest älskade sällskapsdjur och tipsar om böcker som handlar om katter på ett eller annat sätt. God Jul!

Om katter och deras historia

Hur ser tamkattens historia egentligen ut?
Tamkatten härstammar från vildkatten (Felis Silvestris) – en art som fortfarande finns Afrika, vissa delar av Asien samt södra Europa. Men när människan började processen med att tämja katten har varit okänd. En DNA-studie från 2017 visar att nästan alla tamkatter härstammar från Egypten och Turkiet-Irak. I mänsklighetens tidiga civilisationer hade man börjat odla och lagra spannmål vilket lockade till sig både möss och råttor. Vilket i sin tur lockade till sig vildkatter som var effektiva skadedjursbekämpare. I studien är de äldsta undersökta kattlämningarna ungefär 9000 år gamla och det är då sannolikt den tidpunkt när människan påbörjar domesticeringsprocessen.

Hur länge har tamkatten funnits i Sverige?
Man tror att tamkatten kom till Sverige under folkvandringstiden på 400-500-talen. I och med svartråttan inträde i Sverige runt 1000-talet blev katten populär för att den så effektivt skyddade spannmål på gårdar och i andra lagerlokaler.

Hur många katter finns i Sverige?
Den senaste statistiska undersökningen från 2012 visar att det då fanns
1 159 000 katter i Sverige men en Novusundersökning från 2017 hade antalet katter ökat till 1 441 000.

Tips på böcker som på ett eller annat sätt handlar om katter:

Omslagsbild Gästkatten av Takashi Hiraide

Gästkatten av Takashi Hiraide

I Japan är katter mycket omtyckta och anses vara lyckobringande. Ett exempel är den vinkande prydnadskatten Maneki Neko som man kan hitta på tåg, restauranger och i butiker (och på många andra ställen). I författaren Takashi Hirsides kortroman Gästkatten är det just en katt som smyger sig in i ett litet hus utanför Tokyo, där ett författande, barnlöst par bor. Katten heter Chibi (Lillan) och tillhör egentligen grannhuset men kvällen och natten tillbringar den söta katten hos dem. Och sakta, men säkert, börjar katten förändra deras liv, relation och sättet de ser på livet.

Bokomslag till boken Om katter av Doris Lessing

Om katter av Doris Lessing

Många författare är riktiga kattälskare och nobelpristagaren Doris Lessing är inget undantag. Under sin livstid delade hon hem med många katter. Hon fascinerades av deras skönhet, självständighet och deras skiftade personligheter – och det resulterade i flera böcker om det älskade katterna. Boken innehåller samtliga av Doris Lessings kattporträtt, av många ansedda som det bästa som skrivits om katter och deras väsen.

Bokomslag till Älskade katter av Jan-Öjvind Swahn

Älskade katter av Jan-Öjvind Swahn

Folklivsforskaren och folkbildaren Jan-Öjvind Swahn har skrivit en kulturhistorisk bok om katter. Han skriver bland annat om tamkattens historia, hur katten satt sina spår i folktro, vidskepelse och i vårt språk. Varför heter det till exempel kattguld och Kattegatt? Boken innehåller även ordspråk, kattpoesi och underbara kattillustrationer från olika tidsepoker och från hela världen.

Bokomslag till Konsten att leva som en katt av Stéphane Garnier

Konsten att leva som en katt av Stéphane Garnier

I denna självhjälpsbok undersöker författaren – med glimten i ögat – om kattens strategier skulle kunna vara en väg till ett lyckligare och mer harmoniskt liv. Stéphane Garnier har genom att studera den egna katten Ziggy försökt att få svar på vad katterna gör rätt. Och hur de kan inspirera oss och ge ett nytt perspektiv på tillvaron.

/Suzanne Ahrling, operatör och kommunikatör i Bibblan svarar

Julläsning: En novell hinner alla läsa i jul!

Foto på böcker i hög med julkulor

Anna Falk (operatör) boktipsar om sina favoriter i det lilla formatet. En novell erbjuder en hel berättelse med början och slut på få sidor. God Jul!

Den bästa novellen att läsa i juletid är förstås Tove Janssons ”Granen” i samlingen Det Osynliga barnet. Här finns allt: förvirring, stress och till sist förundran och glädje när de små knytten får resultatet av muminfamiljens försök att beveka julen i gåva. Friden sänker sig över dalen och trollen kan återgå till sin sköna vintersömn. 

Just novellformatet passar bra så här års när tröttheten slår ner sina klor samtidigt som det ska göras bokslut. Och så ska vi umgås – just en sådan sak som stör läsaren i sin läsning. Men en novell orkar och hinner man med mellan varven. Det fina är själva koncentrationen. Du får en hel berättelse med början och ett slut på få sidor. 

Här är några favoritsamlingar:

Vinternoveller av Ingvild H. Rishøi 

Bokomslag till Vinternoveller av Ingvild H. Rishøi

Tre noveller som svider och går rakt in i hjärteroten. De är lite som moderna varianter av H C Andersens ”Flickan med svavelstickorna”, fast med bättre slut. Åtminstone för stunden, som av en förunderlig nåd genom en hygglig medmänniska. Även i ett rikt land som Norge finns klasskillnader och fattigdom. Här gestaltas detta med patos och utan att författaren ens för en sekund överger personerna som hamnat på tvärs i samhället. Den berättelse som griper mig mest är ”Syskon” där en tonåring är på flykt i vinterkylan med sina två småsyskon.  

Spelreglerna av Jonas Karlsson

Bokomslag till Spelreglerna av Jonas Karlsson

Elva mycket underhållande samtidsnoveller, i en skön blandning av humor, allvar och absurdism. En till synes oskyldig gåva från grannen är kanske inte alls önskvärd eftersom den måste återgäldas, ja faktiskt övertrumfas. Då kan det ta en ända med förskräckelse. Eller så dimper det ner en faktura i brevlådan, från World Resources distribution. Fem miljoner kronor, så mycket är skulden för livskänslan på just nu, och det är dags att betala tillbaka. Novellerna utspelar sig mitt i vardagen, men det överraskande har övertaget. Det där som kliar på ryggen kan vara ett huvud som växer fram. Vad gör du då? 

Balladen om det sorgsna kaféet och sju noveller av Carson McCullers 

Bokomslag till Balladen om det sorgsna kaféet av Carson McCullers

Berättelsen om miss Amelia Evans brukar kallas ett kort mästerverk och tål att läsas om gång efter annan. Inledningsraderna anger tonen: ”Själva staden är dyster”. I den här samlingen finns den våldsamma och så märkliga historien om kärlek och svek i nyöversättning. Dessutom tillsammans med sju aldrig tidigare översatta noveller som alla kretsar kring begär efter framgång och lika sköra som skeva relationer. Förordet är skrivet av Stina Stoor, en annan mästare i novellkonst. Det kan nog inte bli bättre än så här. 

Elva sorters ensamhet av Richard Yates 

Bokomslag till Elva sorters ensamhet av Richard Yates

Stillsamma noveller, men med mycket dramatik och dallrande känslor under ytan. De är skrivna 1962 och utspelar sig i femtiotalets USA, mestadels på Manhattan i New York. Den amerikanska drömmen vilar tungt och uppfordrande över såväl kontorsfolket, skolbarnen som de unga hemmafruarna. I bakgrunden finns rasmotsättningar, kriget och politiken. Men i förgrunden står den ensamma människan. Pojken som kommer ny till klassen, mannen som får sparken eller den unga kvinnan som önskar sig så mycket kvällen innan bröllopet. Ibland brister det, annars rullar det bara på med en trött axelryckning. Storslaget i det lilla. 

/Anna Falk, operatör i Bibblan svarar

God jul och gott nytt år 2019/2020!

Samordnarna Daniel Björklund och Jenny Skantze Nyberg. Foto: Suzanne Ahrling

Vi har intervjuat samordnaren Jenny Skantze Nyberg om vad som hände med Bibblan svarar 2019 och vad som är planerat för 2020.

Vad hände under 2019?

– Oj, det har varit ett händelserikt år! Vi var runt med vår utbildning kring att skriva klarspråk, något som vi sett ge genomslag direkt i svaren! Vi höll också en utbildning kring digitalt referensarbete, sök- & källkritik och källtillit. Och vi höll en digital utbildning i november kring hur vi ger ännu bättre svar i allmänhet, och håller en bra ton i synnerhet. Vi har också fått nya operatörer från Familjen Helsingborg (Bjuv, Helsingborg, Höganäs, Landskrona), Östra Göinge, Rosengård, Halmstad, Bjurholm, Uddevalla, Södertälje, och har därför hållit specialutbildningar för nya operatörer.

Vad är planerat för 2020?

– Vi fick i år också äntligen besked om att vi får pengar för att bygga en ny plattform! Vi har redan dragit igång med att titta på hur vi arbetar idag, vad vi vill uppnå och hur vi vill arbeta i framtiden. Vi har dels ett underlag från tidigare operatörsträffar (2018), men kommer även prata med er operatörer, samt användare.

Vi kommer också arbeta för att lägga ut korta utbildningar kring Bibblan svarar på Digiteket. På det viset kan du lätt friska upp kunskaper kring olika funktioner, och snabbt uppdatera dina kunskaper i olika ämnen som kan vara av nytta som digital referensbibliotekarie.

Vad kommer den nya plattformen innebära för oss som arbetar som operatörer i Bibblan svarar?

Vi har ännu inte bestämt exakt hur den ska fungera men vi vill:

  • Att allt som krånglar idag (lägga till länkar, ”boka” frågor, samarbeta kring svar, formatera text, hänvisa till arkivet och så vidare) fungerar oproblematiskt
  • Att arkivet är lättare att hitta i, och kommer högre när man googlar
  • Att det finns bättre samarbetsytor för operatörer, där vi kan resonera kring frågor och utbyta tips och idéer
  • Att stödfunktioner (bibblan guidar, policydokument, skrivguider och så vidare) ligger lätt tillgängligt i tjänsten för operatörerna

Arbetet är precis påbörjat och ni operatörer kommer att involveras efter hand i de olika utvecklingsstadierna.

När kommer den nya plattformen lanseras?

– Målet är att ha den nya plattformen helt klar för att köra till bokmässan 2020.

Nu önskar jag alla operatörer en riktigt vilsam och mysig julhelg –  så ses och hörs vi 2020!

God jul och gott nytt år!

/Jenny Skantze Nyberg, samordnare i Bibblan svarar

Resurser för operatörer

Bild med lista på Daniel Björklunds favoritresurser
Daniel Björklunds favoritresurser.

Bra resurser är en förutsättning för att kunna besvara och hjälpa till med referensfrågor i Bibblan svarar. Samordnaren Daniel Björklund listar och kommenterar sina bästa digitala resurser. Vilka är dina favoriter?

Björklunds favoriter:

  • SO-rummet – Artiklar och länkar ihopsamlade av lärare för högstadie- och gymnasieelever 

  • Grundskoleboken – En sida med material i grundskoleämnena, under uppbyggnad 

  • SCB – Statistiska centralbyrån. Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för officiell statistik och annan statlig statistik. Det innebär att de ska utveckla, framställa och sprida statistiken. Dessutom ska de samordna systemet för den officiella statistiken i Sverige. 

  • Legimus – Legimus använder jag ofta för att få boktips om någon söker böcker som har en särskild stil eller liknande 

  • Stockholms OPAC – PÅ samma sätt som Legimus använder jag Stockholms Bibliotekskatalog

  • Svenska.se– Sök i tre ordböcker samtidigt (SO, SAOB, SAOL) 

  • Wikipedia – Även om jag inte använder och hänvisar till alla artiklar som finns i Wikipedia, ser jag det som en bra utgångspunkt, där jag kan få hjälp att hitta källor och söktermer (jag tror att väldigt många av oss använder WIkipedia just så). Samtidigt är det en tillgänglig källa som kan nås av alla som har internet. Jag brukar föredra den engelska wikipedia-sidan. 

  • EU – De dokumenterar allt, ofta är det enklare att googla sig in. 

  • Regeringen.se– Allting om regeringen, statsråd och liknande. Bra att kunna hänvisa till. 

  • Lagen.nu– Sveriges Rikes Lag digitalt, sökbar 

  • UR.se– Fantastisk resurs till vetenskap och kunskap i filmform 

  • Lawline.se– Juridikstuderande svarar på frågor gällande juridik, jättebra resurs att söka i och att hänvisa till 

  • Globalis.se– Jättebra resurs när det gäller geografi och världen, konflikter, statistik och annat mumsigt 

  • Populärvetenskapliga tidskrifters hemsidor – fortfarande finns det tidskrifter som har tillgängligt material som inte är gömt bakom betalväggar. Se bara till att artikeln inte är för gammal. 

Operatörsdag med Bibblan svarar den 15/11

Bibblan svarars operatörsdag 15/11 - 2019. Foto: Anna Falk
Operatörsdagen den 15 november. Foto: Anna Falk

Bibliotekarien och operatören Anna Falk skriver om Bibblan svarars operatörsdag den 15 november.

Fredagen den 15 november höll Biblioteken i Malmö i samarbete med region Skåne en heldag kring metoder för hur vi i Bibblan svarar kan arbeta med frågor som vi upplever som problematiska. Operatörsdagen hölls på Stadsbiblioteket i Malmö.

Förmiddagen innehöll föredrag av Anders Mildner respektive Jack Werner liksom ett panelsamtal, eftermiddagen ett föredrag med Robert Jakobsson och Niklas Malmberg från Sveriges radios sociala team och en avslutande workshop. Moderator för dagen var Jonas Klevhag.

Föreläsaren Anders Mildner inledde under rubriken ”Vart går vi härifrån?” med ett brett resonerande kring vårt kontextlösa samhälle, där polarisering och dystopin är tillbaka med full kraft. Ett samhälle där vi tappar banden bakåt i tiden och gamla skalor kanske inte längre gäller. Frågan är hur vi navigerar i en värld där allting är ”äkta” och sammanflätat. Mildner pekade på att vi i varje sekund har möjlighet att gå olika vägar. Mobilen är världens bästa verktyg för att föra oss samman och bara vi själva kan avgöra vilken riktning vi tar.

Journalisten och författaren Jack Werner tog sedan över scenen och delade frikostigt med sig av sina lärdomar från samtal då han gjort rätt och samtal då han gjort fel. Ett råd är att utforma en konsekvent hållning till dialog och hålla sig till den. Ett annat är att definiera sin roll i ett samtal innan man går in i det.

I förmiddagens avslutande panelsamtal diskuterade alla medverkande vilka sätt som finns att bemöta problematiska frågor och var gränserna går.

Under eftermiddagens föreläsning berättade Robert Jakobsson och Nicklas Malmberg om Sveriges Radios publikarbete. Den som är intresserad av sociala medier-journalistik kan ta del av Sociala medier-guiden.

I sin utbudsstrategi arbetar SR med aktiv publikrelation och ett engagerat radioberättande. En viktig sak är att 80 % av alla som är inne i diskussionsforum vill ha städade forum. En dialog förs där man tar reda på personens känslor, berättelser, tyckande, erfarenheter, polariseringar och tankar. Det behövs tydliga regler så att alla vet vad som gäller.

Operatörsdagen avslutades med en workshop som Robert Jakobsson och Nicklas Malmberg höll i. Den utgick från tre frågor hämtade från Bibblan svarar. Här fick deltagarna praktisera lärdomarna som kommit fram under dagen. Inte lätt nu heller, men ändå med långt fler och bättre verktyg liksom möjliga förhållningssätt än innan dagens början.

Operatörsdagen 15 november 2019.

/Anna Falk – bibliotekarie och operatör i Bibblan svarar

Intervju med Maria Gelfgren, Arkenbiblioteket i Örnsköldsvik

Maria Gelfgren. Foto: Privat

Vi har intervjuat bibliotekarien och operatören Maria Gelfgren om bland annat vad som är det roligaste och svåraste med att tjänstgöra i Bibblan svarar.

Vem är du? Hur skulle du beskriva dig själv?

– Jag är en cyklande bibliotekarie som tycker om att läsa romaner, handarbeta och påta med blommor. Ser gärna tv-serier, åker motorcykel och myser med barnbarnen också!

Vilket bibliotek arbetar du på?

– På Arkenbiblioteket i Örnsköldsvik, där en del av min tjänst ägnas åt att ge service till studerande.

Hur länge har du arbetat med Bibblan svarar?

– Tror att vi gick med i frågetjänsten redan 2002, när den fortfarande hette ”Fråga biblioteket”.

Vilka specialområden har du?

– Är nog ganska allround, efter att ha arbetat på filial i många år. Men är som sagt intresserad av hantverk, trädgård, språk och läser både barnböcker och vuxenromaner.

Vad är det roligaste med att arbeta med Bibblan svarar?

– Det är både stimulerande och utmanande, när man inte får så många referensfrågor i den fysiska informationsdisken längre.

Vad är det svåraste?

– När frågan inte verkar vara uppriktigt ställd, man vill inte veta hur saker ligger till utan är mer ute efter att provocera.

Ditt bästa tips på digitala resurser (att använda sig av i svarstjänsten)?

– Vill tipsa om fritextsökning i Legimus (MTM:s katalog över tillgängliga medier). Det kan ibland vara ett sätt att hitta skönlitteratur som frågeställaren läst men inte minns titeln på.

Vilken är den bästa bok du läst?

– Svårt att välja ut en enda, men har två favoritförfattare: med rötterna i Västerbotten är jag ett stort fan av Sara Lidman, speciellt hennes Jernbanesvit. Tycker också mycket om Vibeke Olssons historiska romaner, både böckerna från romartiden om slavflickan Sabina och serien om Bricken, som utspelas under sågverksepoken i Sundsvallstrakten.

Fler intervjuer med operatörer i Bibblan svarar

Höstläsning: böcker om djur, natur och växter

Fotografi på en stilla bäck i skogen. Höstligt landskap med gula blad på träd och mark.

Anna Falk (operatör i Bibblan svarar) skriver om sina bästa tips för höstläsning. Boktipsen handlar om djur, natur och växter. Och om att flytta ut i skogen, stressa ner och fokusera på livets små detaljer.

Bokomslagsbild, målning med en människohand som håller i en gren med ett bi.

Binas historia av Maja Lunde

En fantastisk roman om bins betydelse, men också människans längtan efter att vara något och föra det vidare till nästa generation. I 1800-talets England försvarar en forskare äran genom konstruktion av en revolutionerande bikupa. I USA år 2007 försöker biodlaren George få sonen att ta över gården, samtidigt slås bisamhällen ut helt oförklarligt. År 2098 i Kina har bina dött ut och människor pollinerar fruktträden för hand. Arbetaren Tao vill ge sin son ett annat liv, men så sker en tragedi och hon söker sig bakåt genom historien för svar och hjälp. 

Bokomslag med en siluett av en kvinna/fågel bakom ett fågelägg på grön botten.

Nordisk Fauna av Andrea Lundgren

En ung kvinna kliver av tåget och vandrar rakt ut i skogen, en annan väntar alltmer likt en hund på att pojkvännen ska komma hem. En mamma som flyttar upp på vinden i protest och så den unge mannen som bekymrar sig för sin far, fast det är han själv som är vilsen. Alla är de människor i förvandling, på en gång obehagligt och ömsint skildrat. Djuren finns hela tiden närvarande, gränsen är flytande liksom den till naturen. Novellerna i den här samlingen tar nästan andan ur en. Att litteratur förhöjer och berikar livet är helt klart sant. Läs!

Bokomslag med ett tecknat fönster mot en värld utanför - foto på ett rådjur, en kvinna, näckrosdamm.

Damm av Claire-Louise Bennett

Det här är en bok för den som behöver stressa ner och fokusera på livets små detaljer. Eller få inspiration att vända sig mot sitt inre. En kvinna har dragit sig tillbaka från karriär och förhållanden. Hon bor i ett gammalt hus med halmtak på landsbygden och gör just ingenting mer än att låta tankarna fara och formulera sina betraktelser över vardagsting och jordens mylla. Vackra, excentriska men också mycket roliga och smått vansinniga skildringar. Det finns en grund damm, med en varningsskylt som kvinnan retar sig på. Bort med den. Fram med det otämjda och fria.

Löparens hjärta av Markus Torgeby

Drömmen om ett enklare liv finns nog hos många. Oftast stannar det vid en tanke, men några förverkligar den. Löpartalangen Markus Torgeby är bara 20 år när han bosätter sig i en kåta i den värmländska skogen och lever där under fyra år – sommar såväl som frysande kall vinter. Han hämtar kraft i ensamheten, fysisk träning och det fokus som krävs för överlevnad. Skaffa mat, tillaga den, låta tankarna fara, sova och övervinna mörkerrädslan. Balansen kommer först lite senare i livet, efter en tid i Tanzania och sedan mötet med kärleken. En saklig och berörande berättelse.

Bokomslag röd text "jag ville leva på djupet Peter Handberg" ovanpå ett gammat bokomslag av boken Walden

Jag ville leva på djupet av Peter Handberg

Den amerikanske filosofen Henry David Thoreaus klassiker Walden publicerades redan 1854. I den här inspirerande rese- och essäboken strövar översättaren Peter Handberg runt i trakterna kring sjön Walden Pond i Massachusetts där filosofen byggde sin stuga för att leva nära naturen, utanför civilisationen. Stugan är förstås borta idag och platsen är nu mest en turistattraktion med kepsar och muggar till salu. Men viktigare är Thoreaus och andra, samtida författares tankar om civil olydnad, ekologi, vegetarianism och motstånd mot slaveri. Mer aktuella än någonsin.

Fler boktips hittar du här!

Höstläsning: tips på två riktiga blandvändare

Foto på en gammal bok med två sidor vikta mot mitten i form av ett hjärta

En bladvändare är en bok som är så bra att det är omöjligt att lägga den ifrån sig. Daniel Björklund (samordnare i Bibblan svarar) skriver om böcker som fick honom att stanna kvar i läsfåtöljen. I sin pyjamas.

Höstläsningstips 1: Bokens omslag med en illustration av medaljen det tyska korset i guld med hakkors

Faderland av Robert Harris

För den som inte läst Robert Harris debutroman Faderland från 1992, vill jag verkligen säga bara läs den. På många sätt är det en ”vanlig” deckare, men den utspelar sig i en värld där Adolf Hitler vunnit andra världskriget (likt TV-serien The Man in the High Castle).

Boken utspelar sig 1964 och det stortyska riket håller på att förbereda sig för führerns sjuttiofemte födelsedag. En död kropp hittas i en sjö nära Berlins mest prestigefyllda förort. Kriminalpolisen Xavier March får fallet i knäet. Under hans utredning finner han en konspiration bland de absoluta topparna i det stortyska riket. Med Gestapo i skuggorna börjar March tillsammans med den amerikanska journalisten Charlotte Maguire jakten på sanningen, något som kan visa sig vara ett hot för hela det nazistiska systemet.

Robert Harris arbetade i många år som journalist och politisk redaktör innan han debuterade som skönlitterär författare.

Bokomslag med illustration av hustak i solnedgång.

Igelkottens elegans av Muriel Barbery

En annan av mina favoritböcker är Igelkottens elegans. Jag minns mycket väl när jag fick den i min hand en höst och söndagen som följde sträckläste jag den i min läsfåtölj utan att lämna pyjamasen.

Renée Michel är portvakt i ett hus i Paris finare kvarter. Hon är en autodidakt som älskar konst, musik, filosofi och litteratur. Renée gömmer sitt rika inre liv bakom rollen som den vresiga och obildade portvakten med få intressen utöver katten och högljudda teveprogram.

I huset bor även 12-åriga Paloma. Brådmogen och överbegåvad, finner hon livet absurt och har bestämt sig för att ta sitt liv på sin trettonårsdag.

Paloma och Renée vägar korsar när en japansk affärman flyttar in i huset.

Muriel Barbery föddes 1969 i Casablanca, Marocko. Hon är ursprungligen filosofilärare men numera verksam som författare. Efter att ha bott en längre tid utomlands, i Japan och Nederländerna, är hon nu tillbaka i Frankrike.

Fler boktips hittar du här!

Läslov! Läsvärda böcker för barn!

Bild på barnbibliotekarien och webbredatören Jenny Funestad.
Jenny Funestad. Foto: Suzanne Ahrling

Hur får du barn att läsa? Barn-och ungdomsbibliotekarien Jenny Funestad ger sina bästa tips. Och boktipsar också om riktigt bra barnböcker!

Hejsan Jenny!

Vem är du?
– Jag heter Jenny Funestad och jobbar sedan 17 år tillbaka på Malmö stadsbibliotek. I grund och botten är jag barn-och ungdomsbibliotekarie. Sedan 6 år tillbaka jobbar jag som innehållsredaktör för Bibblix, en digital läsapp som vänder sig till läskunniga barn mellan 6 – 12 år. Mitt jobb är att tillsammans med andra barnbibliotekarier välja ut vilka böcker som ska finnas med i appen. Ett otroligt roligt, viktigt och inspirerande arbete!

Årets rapport från Statens medieråd visar att många barn över tolv år väljer bort böcker. Hur gör man för att få barn att läsa? Dina bästa tips!
– Att tipsa om böcker som behandlar ämnen som de själva kan relatera till och känna igen sig i brukar fungera bra och kunna öka lusten. Historier där berättelsen stämmer överens med barnens egna vardag helt enkelt. Att låta barnen välja sina böcker med omsorg och tillåta dem vara kräsna! Det finns så oändligt många bra böcker. Är en bok inte bra efter några kapitel, välj en annan! Man ska aldrig läsa något man inte tycker om, även om någon annan tycker det eller om boken fått bra kritik.

Som vuxen kan du vara en viktig förebild. Barn tar ofta efter vad vi vuxna gör. Om vi själva läser och visar hur härligt det kan vara är chansen större att barnen också vill läsa. Tipsa barnen att besöka sitt närmaste bibliotek, och fråga bibliotekarien om boktips! Helt garanterat kan de kan hjälpa till att hitta bra böcker som passar just dem.

Sist men inte minst. Alla tycker vi om att läsa på olika sätt. Inget är rätt eller fel. Det viktiga är läsningen kommer igång och att den inte blir laddad. Gillar man inte att läsa fysiska böcker så fungerar ju en ljudbok precis lika bra! Att läsa en digital bok kan också vara ett sätt att komma igång. I Bibblix kan till exempel barnen själva utforska och inspireras till läsning, helt utan pekpinnar.

Läslovet närmar sig – vad är det för slags böcker du valt att skriva om?
– Jag tipsar om böcker på temat Miljö och Klimat (vilket även är årets LÄSLOVS-tema) som tar upp frågor och ämnen som i allra högsta grad engagerar många barn och unga idag. Förhoppningen är att boktipsen inte bara leder till lustläsning och inspiration, utan kanske även väcker förslag och funderingar på hur man själv kan bidra till att göra något bra för vår miljö.

Lästips med klimattema

Bokomslag med illustration som föreställer boken huvudperson i olika situationer : kikande i en buske - dykande efter en skatt.

Frallan räddar världen av Sarah Olsson
Vill man veta något om fåglar så ska man fråga mormors kille Klaus. Han kan nämligen allt! När en koltrast en gång flugit in i ett fönster var det han som räddade den. Frallan skulle också vilja rädda en koltrast. Ja, egentligen vilket djur som helst. Helst vill hon rädda hela naturen! Det är ju så många som förstör naturen, så någon måste ju faktiskt rädda den! (från ca 6 år och uppåt) 

Bokomlagsbild med en illustration men en soptunna i förgrunden.

Förbjudna sopor av Anna Jansson
När Emils kompis Ubbe ska lämna soporna råkar han ut för något konstigt. Deras soptunna är nämligen redan full. Någon måste ha lagt dit sina sopor i deras soptunna. Ubbes mamma blir superarg. I Visby betalar man nämligen för varje kilo man slänger. Dessutom måste man köpa dyra extrasäckar och lägga de sopor man inte får plats med i säckarna. Vilken tur då att Ubbe känner detektiven Emil! Snart hittar de spår som leder till tre misstänkta och en minst sagt smutsig verksamhet…(från ca 8 år och uppåt) 

Bokomslag med en illustration som föreställer en flicka som sitter på en strand med ansiktet mot havet.

Expedition rädda revet av Christina Wahldén
Alice ska få följa med sin mamma som jobbar som marinbiologi till Lady Elliot Island, en ö i Stora barriärrevet. Medan mamma jobbar på dagarna njuter Alice av livet på den exotiska ön. Först ser hon bara allt det underbara. Men snart förstår hon att djurlivet på ön och i reven är hotade. Jorden har feber. Temperaturen är för hög vilket drabbar reven och djuren. Ju mer Alice får veta, desto mer frågor dyker upp och hon inser att det inte finns några enkla svar. Är det till exempel rätt att flyga till andra sidan jorden för att forska om sköldpaddor? (från ca 10 år och uppåt) 

Bokomslag med foto på ett isberg som smälter

Fakta om klimatförändringar av Per Straarup Søndergaard
Temperaturen på jorden har ökat. Det påverkar vårt klimat. Det har bland annat blivit varmare. Vi har även fått fler kraftiga stormar, fler skogsbränder och stora översvämningar. På vissa ställen råder det svår torka. Det är inte bara i Sverige vi märker av förändringarna, utan i hela världen. Vad skulle vi kunna göra för att stoppa klimatförändringarna? (Lättläst bok från ca 10 år och uppåt) 

Bokomslag med illustration som föreställer fyra barn i siluett.

Kyla av Therese Henriksson 
Sofia och hennes syskon ska vara ensamma hemma i tre veckor. Ute är det minus trettio grader och det blir bara kallare och kallare. Plötsligt händer det som inte får hända. Strömmen går. Snart visar det sig att hela staden ligger nedsläckt. Dessutom saknar alla mobiler täckning. När de vaknar upp nästa morgon finns det varken vatten eller ström. De bestämmer sig för att köra till morfars stuga, fast ingen av dem har körkort. I stugan kan de elda i spisen och lyssna på radions nyhetssändningar. För vad är det som har hänt?! (från ca 12 år och uppåt)

Fler boktips hittar du här!