Resurser för operatörer

Bild med lista på Daniel Björklunds favoritresurser
Daniel Björklunds favoritresurser.

Bra resurser är en förutsättning för att kunna besvara och hjälpa till med referensfrågor i Bibblan svarar. Samordnaren Daniel Björklund listar och kommenterar sina bästa digitala resurser. Vilka är dina favoriter?

Björklunds favoriter:

  • SO-rummet – Artiklar och länkar ihopsamlade av lärare för högstadie- och gymnasieelever 

  • Grundskoleboken – En sida med material i grundskoleämnena, under uppbyggnad 

  • SCB – Statistiska centralbyrån. Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för officiell statistik och annan statlig statistik. Det innebär att de ska utveckla, framställa och sprida statistiken. Dessutom ska de samordna systemet för den officiella statistiken i Sverige. 

  • Legimus – Legimus använder jag ofta för att få boktips om någon söker böcker som har en särskild stil eller liknande 

  • Stockholms OPAC – PÅ samma sätt som Legimus använder jag Stockholms Bibliotekskatalog

  • Svenska.se– Sök i tre ordböcker samtidigt (SO, SAOB, SAOL) 

  • Wikipedia – Även om jag inte använder och hänvisar till alla artiklar som finns i Wikipedia, ser jag det som en bra utgångspunkt, där jag kan få hjälp att hitta källor och söktermer (jag tror att väldigt många av oss använder WIkipedia just så). Samtidigt är det en tillgänglig källa som kan nås av alla som har internet. Jag brukar föredra den engelska wikipedia-sidan. 

  • EU – De dokumenterar allt, ofta är det enklare att googla sig in. 

  • Regeringen.se– Allting om regeringen, statsråd och liknande. Bra att kunna hänvisa till. 

  • Lagen.nu– Sveriges Rikes Lag digitalt, sökbar 

  • UR.se– Fantastisk resurs till vetenskap och kunskap i filmform 

  • Lawline.se– Juridikstuderande svarar på frågor gällande juridik, jättebra resurs att söka i och att hänvisa till 

  • Globalis.se– Jättebra resurs när det gäller geografi och världen, konflikter, statistik och annat mumsigt 

  • Populärvetenskapliga tidskrifters hemsidor – fortfarande finns det tidskrifter som har tillgängligt material som inte är gömt bakom betalväggar. Se bara till att artikeln inte är för gammal. 

Operatörsdag med Bibblan svarar den 15/11

Bibblan svarars operatörsdag 15/11 - 2019. Foto: Anna Falk
Operatörsdagen den 15 november. Foto: Anna Falk

Bibliotekarien och operatören Anna Falk skriver om Bibblan svarars operatörsdag den 15 november.

Fredagen den 15 november höll Biblioteken i Malmö i samarbete med region Skåne en heldag kring metoder för hur vi i Bibblan svarar kan arbeta med frågor som vi upplever som problematiska. Operatörsdagen hölls på Stadsbiblioteket i Malmö.

Förmiddagen innehöll föredrag av Anders Mildner respektive Jack Werner liksom ett panelsamtal, eftermiddagen ett föredrag med Robert Jakobsson och Niklas Malmberg från Sveriges radios sociala team och en avslutande workshop. Moderator för dagen var Jonas Klevhag.

Föreläsaren Anders Mildner inledde under rubriken ”Vart går vi härifrån?” med ett brett resonerande kring vårt kontextlösa samhälle, där polarisering och dystopin är tillbaka med full kraft. Ett samhälle där vi tappar banden bakåt i tiden och gamla skalor kanske inte längre gäller. Frågan är hur vi navigerar i en värld där allting är ”äkta” och sammanflätat. Mildner pekade på att vi i varje sekund har möjlighet att gå olika vägar. Mobilen är världens bästa verktyg för att föra oss samman och bara vi själva kan avgöra vilken riktning vi tar.

Journalisten och författaren Jack Werner tog sedan över scenen och delade frikostigt med sig av sina lärdomar från samtal då han gjort rätt och samtal då han gjort fel. Ett råd är att utforma en konsekvent hållning till dialog och hålla sig till den. Ett annat är att definiera sin roll i ett samtal innan man går in i det.

I förmiddagens avslutande panelsamtal diskuterade alla medverkande vilka sätt som finns att bemöta problematiska frågor och var gränserna går.

Under eftermiddagens föreläsning berättade Robert Jakobsson och Nicklas Malmberg om Sveriges Radios publikarbete. Den som är intresserad av sociala medier-journalistik kan ta del av Sociala medier-guiden.

I sin utbudsstrategi arbetar SR med aktiv publikrelation och ett engagerat radioberättande. En viktig sak är att 80 % av alla som är inne i diskussionsforum vill ha städade forum. En dialog förs där man tar reda på personens känslor, berättelser, tyckande, erfarenheter, polariseringar och tankar. Det behövs tydliga regler så att alla vet vad som gäller.

Operatörsdagen avslutades med en workshop som Robert Jakobsson och Nicklas Malmberg höll i. Den utgick från tre frågor hämtade från Bibblan svarar. Här fick deltagarna praktisera lärdomarna som kommit fram under dagen. Inte lätt nu heller, men ändå med långt fler och bättre verktyg liksom möjliga förhållningssätt än innan dagens början.

Operatörsdagen 15 november 2019.

/Anna Falk – bibliotekarie och operatör i Bibblan svarar

Intervju med Maria Gelfgren, Arkenbiblioteket i Örnsköldsvik

Maria Gelfgren. Foto: Privat

Vi har intervjuat bibliotekarien och operatören Maria Gelfgren om bland annat vad som är det roligaste och svåraste med att tjänstgöra i Bibblan svarar.

Vem är du? Hur skulle du beskriva dig själv?

– Jag är en cyklande bibliotekarie som tycker om att läsa romaner, handarbeta och påta med blommor. Ser gärna tv-serier, åker motorcykel och myser med barnbarnen också!

Vilket bibliotek arbetar du på?

– På Arkenbiblioteket i Örnsköldsvik, där en del av min tjänst ägnas åt att ge service till studerande.

Hur länge har du arbetat med Bibblan svarar?

– Tror att vi gick med i frågetjänsten redan 2002, när den fortfarande hette ”Fråga biblioteket”.

Vilka specialområden har du?

– Är nog ganska allround, efter att ha arbetat på filial i många år. Men är som sagt intresserad av hantverk, trädgård, språk och läser både barnböcker och vuxenromaner.

Vad är det roligaste med att arbeta med Bibblan svarar?

– Det är både stimulerande och utmanande, när man inte får så många referensfrågor i den fysiska informationsdisken längre.

Vad är det svåraste?

– När frågan inte verkar vara uppriktigt ställd, man vill inte veta hur saker ligger till utan är mer ute efter att provocera.

Ditt bästa tips på digitala resurser (att använda sig av i svarstjänsten)?

– Vill tipsa om fritextsökning i Legimus (MTM:s katalog över tillgängliga medier). Det kan ibland vara ett sätt att hitta skönlitteratur som frågeställaren läst men inte minns titeln på.

Vilken är den bästa bok du läst?

– Svårt att välja ut en enda, men har två favoritförfattare: med rötterna i Västerbotten är jag ett stort fan av Sara Lidman, speciellt hennes Jernbanesvit. Tycker också mycket om Vibeke Olssons historiska romaner, både böckerna från romartiden om slavflickan Sabina och serien om Bricken, som utspelas under sågverksepoken i Sundsvallstrakten.

Fler intervjuer med operatörer i Bibblan svarar

Höstläsning: böcker om djur, natur och växter

Fotografi på en stilla bäck i skogen. Höstligt landskap med gula blad på träd och mark.

Anna Falk (operatör i Bibblan svarar) skriver om sina bästa tips för höstläsning. Boktipsen handlar om djur, natur och växter. Och om att flytta ut i skogen, stressa ner och fokusera på livets små detaljer.

Bokomslagsbild, målning med en människohand som håller i en gren med ett bi.

Binas historia av Maja Lunde

En fantastisk roman om bins betydelse, men också människans längtan efter att vara något och föra det vidare till nästa generation. I 1800-talets England försvarar en forskare äran genom konstruktion av en revolutionerande bikupa. I USA år 2007 försöker biodlaren George få sonen att ta över gården, samtidigt slås bisamhällen ut helt oförklarligt. År 2098 i Kina har bina dött ut och människor pollinerar fruktträden för hand. Arbetaren Tao vill ge sin son ett annat liv, men så sker en tragedi och hon söker sig bakåt genom historien för svar och hjälp. 

Bokomslag med en siluett av en kvinna/fågel bakom ett fågelägg på grön botten.

Nordisk Fauna av Andrea Lundgren

En ung kvinna kliver av tåget och vandrar rakt ut i skogen, en annan väntar alltmer likt en hund på att pojkvännen ska komma hem. En mamma som flyttar upp på vinden i protest och så den unge mannen som bekymrar sig för sin far, fast det är han själv som är vilsen. Alla är de människor i förvandling, på en gång obehagligt och ömsint skildrat. Djuren finns hela tiden närvarande, gränsen är flytande liksom den till naturen. Novellerna i den här samlingen tar nästan andan ur en. Att litteratur förhöjer och berikar livet är helt klart sant. Läs!

Bokomslag med ett tecknat fönster mot en värld utanför - foto på ett rådjur, en kvinna, näckrosdamm.

Damm av Claire-Louise Bennett

Det här är en bok för den som behöver stressa ner och fokusera på livets små detaljer. Eller få inspiration att vända sig mot sitt inre. En kvinna har dragit sig tillbaka från karriär och förhållanden. Hon bor i ett gammalt hus med halmtak på landsbygden och gör just ingenting mer än att låta tankarna fara och formulera sina betraktelser över vardagsting och jordens mylla. Vackra, excentriska men också mycket roliga och smått vansinniga skildringar. Det finns en grund damm, med en varningsskylt som kvinnan retar sig på. Bort med den. Fram med det otämjda och fria.

Löparens hjärta av Markus Torgeby

Drömmen om ett enklare liv finns nog hos många. Oftast stannar det vid en tanke, men några förverkligar den. Löpartalangen Markus Torgeby är bara 20 år när han bosätter sig i en kåta i den värmländska skogen och lever där under fyra år – sommar såväl som frysande kall vinter. Han hämtar kraft i ensamheten, fysisk träning och det fokus som krävs för överlevnad. Skaffa mat, tillaga den, låta tankarna fara, sova och övervinna mörkerrädslan. Balansen kommer först lite senare i livet, efter en tid i Tanzania och sedan mötet med kärleken. En saklig och berörande berättelse.

Bokomslag röd text "jag ville leva på djupet Peter Handberg" ovanpå ett gammat bokomslag av boken Walden

Jag ville leva på djupet av Peter Handberg

Den amerikanske filosofen Henry David Thoreaus klassiker Walden publicerades redan 1854. I den här inspirerande rese- och essäboken strövar översättaren Peter Handberg runt i trakterna kring sjön Walden Pond i Massachusetts där filosofen byggde sin stuga för att leva nära naturen, utanför civilisationen. Stugan är förstås borta idag och platsen är nu mest en turistattraktion med kepsar och muggar till salu. Men viktigare är Thoreaus och andra, samtida författares tankar om civil olydnad, ekologi, vegetarianism och motstånd mot slaveri. Mer aktuella än någonsin.

Fler boktips hittar du här!

Höstläsning: tips på två riktiga blandvändare

Foto på en gammal bok med två sidor vikta mot mitten i form av ett hjärta

En bladvändare är en bok som är så bra att det är omöjligt att lägga den ifrån sig. Daniel Björklund (samordnare i Bibblan svarar) skriver om böcker som fick honom att stanna kvar i läsfåtöljen. I sin pyjamas.

Höstläsningstips 1: Bokens omslag med en illustration av medaljen det tyska korset i guld med hakkors

Faderland av Robert Harris

För den som inte läst Robert Harris debutroman Faderland från 1992, vill jag verkligen säga bara läs den. På många sätt är det en ”vanlig” deckare, men den utspelar sig i en värld där Adolf Hitler vunnit andra världskriget (likt TV-serien The Man in the High Castle).

Boken utspelar sig 1964 och det stortyska riket håller på att förbereda sig för führerns sjuttiofemte födelsedag. En död kropp hittas i en sjö nära Berlins mest prestigefyllda förort. Kriminalpolisen Xavier March får fallet i knäet. Under hans utredning finner han en konspiration bland de absoluta topparna i det stortyska riket. Med Gestapo i skuggorna börjar March tillsammans med den amerikanska journalisten Charlotte Maguire jakten på sanningen, något som kan visa sig vara ett hot för hela det nazistiska systemet.

Robert Harris arbetade i många år som journalist och politisk redaktör innan han debuterade som skönlitterär författare.

Bokomslag med illustration av hustak i solnedgång.

Igelkottens elegans av Muriel Barbery

En annan av mina favoritböcker är Igelkottens elegans. Jag minns mycket väl när jag fick den i min hand en höst och söndagen som följde sträckläste jag den i min läsfåtölj utan att lämna pyjamasen.

Renée Michel är portvakt i ett hus i Paris finare kvarter. Hon är en autodidakt som älskar konst, musik, filosofi och litteratur. Renée gömmer sitt rika inre liv bakom rollen som den vresiga och obildade portvakten med få intressen utöver katten och högljudda teveprogram.

I huset bor även 12-åriga Paloma. Brådmogen och överbegåvad, finner hon livet absurt och har bestämt sig för att ta sitt liv på sin trettonårsdag.

Paloma och Renée vägar korsar när en japansk affärman flyttar in i huset.

Muriel Barbery föddes 1969 i Casablanca, Marocko. Hon är ursprungligen filosofilärare men numera verksam som författare. Efter att ha bott en längre tid utomlands, i Japan och Nederländerna, är hon nu tillbaka i Frankrike.

Fler boktips hittar du här!

Läslov! Läsvärda böcker för barn!

Bild på barnbibliotekarien och webbredatören Jenny Funestad.
Jenny Funestad. Foto: Suzanne Ahrling

Hur får du barn att läsa? Barn-och ungdomsbibliotekarien Jenny Funestad ger sina bästa tips. Och boktipsar också om riktigt bra barnböcker!

Hejsan Jenny!

Vem är du?
– Jag heter Jenny Funestad och jobbar sedan 17 år tillbaka på Malmö stadsbibliotek. I grund och botten är jag barn-och ungdomsbibliotekarie. Sedan 6 år tillbaka jobbar jag som innehållsredaktör för Bibblix, en digital läsapp som vänder sig till läskunniga barn mellan 6 – 12 år. Mitt jobb är att tillsammans med andra barnbibliotekarier välja ut vilka böcker som ska finnas med i appen. Ett otroligt roligt, viktigt och inspirerande arbete!

Årets rapport från Statens medieråd visar att många barn över tolv år väljer bort böcker. Hur gör man för att få barn att läsa? Dina bästa tips!
– Att tipsa om böcker som behandlar ämnen som de själva kan relatera till och känna igen sig i brukar fungera bra och kunna öka lusten. Historier där berättelsen stämmer överens med barnens egna vardag helt enkelt. Att låta barnen välja sina böcker med omsorg och tillåta dem vara kräsna! Det finns så oändligt många bra böcker. Är en bok inte bra efter några kapitel, välj en annan! Man ska aldrig läsa något man inte tycker om, även om någon annan tycker det eller om boken fått bra kritik.

Som vuxen kan du vara en viktig förebild. Barn tar ofta efter vad vi vuxna gör. Om vi själva läser och visar hur härligt det kan vara är chansen större att barnen också vill läsa. Tipsa barnen att besöka sitt närmaste bibliotek, och fråga bibliotekarien om boktips! Helt garanterat kan de kan hjälpa till att hitta bra böcker som passar just dem.

Sist men inte minst. Alla tycker vi om att läsa på olika sätt. Inget är rätt eller fel. Det viktiga är läsningen kommer igång och att den inte blir laddad. Gillar man inte att läsa fysiska böcker så fungerar ju en ljudbok precis lika bra! Att läsa en digital bok kan också vara ett sätt att komma igång. I Bibblix kan till exempel barnen själva utforska och inspireras till läsning, helt utan pekpinnar.

Läslovet närmar sig – vad är det för slags böcker du valt att skriva om?
– Jag tipsar om böcker på temat Miljö och Klimat (vilket även är årets LÄSLOVS-tema) som tar upp frågor och ämnen som i allra högsta grad engagerar många barn och unga idag. Förhoppningen är att boktipsen inte bara leder till lustläsning och inspiration, utan kanske även väcker förslag och funderingar på hur man själv kan bidra till att göra något bra för vår miljö.

Lästips med klimattema

Bokomslag med illustration som föreställer boken huvudperson i olika situationer : kikande i en buske - dykande efter en skatt.

Frallan räddar världen av Sarah Olsson
Vill man veta något om fåglar så ska man fråga mormors kille Klaus. Han kan nämligen allt! När en koltrast en gång flugit in i ett fönster var det han som räddade den. Frallan skulle också vilja rädda en koltrast. Ja, egentligen vilket djur som helst. Helst vill hon rädda hela naturen! Det är ju så många som förstör naturen, så någon måste ju faktiskt rädda den! (från ca 6 år och uppåt) 

Bokomlagsbild med en illustration men en soptunna i förgrunden.

Förbjudna sopor av Anna Jansson
När Emils kompis Ubbe ska lämna soporna råkar han ut för något konstigt. Deras soptunna är nämligen redan full. Någon måste ha lagt dit sina sopor i deras soptunna. Ubbes mamma blir superarg. I Visby betalar man nämligen för varje kilo man slänger. Dessutom måste man köpa dyra extrasäckar och lägga de sopor man inte får plats med i säckarna. Vilken tur då att Ubbe känner detektiven Emil! Snart hittar de spår som leder till tre misstänkta och en minst sagt smutsig verksamhet…(från ca 8 år och uppåt) 

Bokomslag med en illustration som föreställer en flicka som sitter på en strand med ansiktet mot havet.

Expedition rädda revet av Christina Wahldén
Alice ska få följa med sin mamma som jobbar som marinbiologi till Lady Elliot Island, en ö i Stora barriärrevet. Medan mamma jobbar på dagarna njuter Alice av livet på den exotiska ön. Först ser hon bara allt det underbara. Men snart förstår hon att djurlivet på ön och i reven är hotade. Jorden har feber. Temperaturen är för hög vilket drabbar reven och djuren. Ju mer Alice får veta, desto mer frågor dyker upp och hon inser att det inte finns några enkla svar. Är det till exempel rätt att flyga till andra sidan jorden för att forska om sköldpaddor? (från ca 10 år och uppåt) 

Bokomslag med foto på ett isberg som smälter

Fakta om klimatförändringar av Per Straarup Søndergaard
Temperaturen på jorden har ökat. Det påverkar vårt klimat. Det har bland annat blivit varmare. Vi har även fått fler kraftiga stormar, fler skogsbränder och stora översvämningar. På vissa ställen råder det svår torka. Det är inte bara i Sverige vi märker av förändringarna, utan i hela världen. Vad skulle vi kunna göra för att stoppa klimatförändringarna? (Lättläst bok från ca 10 år och uppåt) 

Bokomslag med illustration som föreställer fyra barn i siluett.

Kyla av Therese Henriksson 
Sofia och hennes syskon ska vara ensamma hemma i tre veckor. Ute är det minus trettio grader och det blir bara kallare och kallare. Plötsligt händer det som inte får hända. Strömmen går. Snart visar det sig att hela staden ligger nedsläckt. Dessutom saknar alla mobiler täckning. När de vaknar upp nästa morgon finns det varken vatten eller ström. De bestämmer sig för att köra till morfars stuga, fast ingen av dem har körkort. I stugan kan de elda i spisen och lyssna på radions nyhetssändningar. För vad är det som har hänt?! (från ca 12 år och uppåt)

Fler boktips hittar du här!

Nobelvecka: Ekonomipriset 2019

Kungliga Vetenskapsakademien har beslutat utdela Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2019 till Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer

”för deras experimentella ansats för att mildra global fattigdom”

Titta på tillkännagivandet av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2019

 

Årets pristagare har introducerat ett nytt angreppssätt för att bekämpa global fattigdom. I korthet handlar det om att dela upp den stora frågeställningen i mindre, mer hanterbara frågor. I korthet handlar det om att dela upp den stora frågeställningen i mindre, mer hanterbara, frågor – till exempel vilka specifika åtgärder som är mest effektiva för att förbättra elevers skolresultat eller barns hälsotillstånd.

Esther Duflo, född 1972. Hon är en fransk-amerikansk nationalekonom, för närvarande professor i fattigdomslindrande och utvecklingsekonomi vid Massachusetts Institute of Technology i USA.

Abhijit Banerjee är en indisk-amerikansk nationalekonom, född 1961, verksam vid  Massachusetts Institute of Technology i USA.  Han är sedan 2015 gift med sin kollega Esther Duflo och tillsammans arbetar de med frågor som rör bekämpningen av fattigdom.

Michael Kremer är en amerikansk nationalekonom, född 1964,  verksam vid Harvard University i USA. Hans forskning har varit fokuserad på hur man kan förändra livssituationen för fattiga i världen.

 

Pressmeddelande om Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2019

 

Det är den Kungliga vetenskapsakademien som beslutar vem som ska tilldelas Ekonomipriset. Så här går nomineringsprocessen till.

Nobelvecka: Nobels fredspris 2019

Den norska Nobelkommittén har beslutat att Nobels fredspris 2019 ska tilldelas Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed.

 

Titta på tillkännagivandet av Nobels fredspris

Abiy Ahmed tilldelas Nobels fredspris med motiveringen

”för hans arbete med att uppnå fred och internationellt samarbete och särskilt för hans avgörande initiativ att lösa gränskonflikten med grannlandet Eritrea”

Premiärminister Abiy Ahmed har tillsammans med Eritreas president Isias Afwerki tagit fram principer för ett fredsfördrag mellan Etiopien och Eritrea. Länderna har varit i en konflikt som handlar om gränsdragning sedan 1998.

Abiy Ahmed är född 15 augusti 1976 i Beshasha i dåvarande provinsen Kaffa (i nuvarande Oromia) och Etiopiens premiärminister sedan 2018.

 

Pressmeddelande om Nobels fredspris 2019 (på norska)

Det är den norska Nobelkommittén som beslutar vem som ska tilldelas Nobels fredspris.

Nobelveckan: Nobelpriset i litteratur 2018 och 2019

  1. På grund av konflikter inom Svenska Akademien uteblev Nobelpriset litteratur 2018. Istället delas två pris ut i år, ett för 2018 och ett för 2019.

2018 års pris tilldelas den polska författaren

Olga Tokarczuk

“för en berättarkonst som med encyklopedisk lust gestaltar gränsöverskridandet som livsform.”

2019 års pris tilldelas den österrikiske författaren

Peter Handke

“för ett inflytelserikt författarskap som med stor språkkonst har utforskat periferin och människans konkreta erfarenhet.”

Titta på tillkännagivandet av Nobelpriset i litteratur 

Olga Tokarczuk

Är född 29 januari 1962, i Klencia, Polen. Hon är utbildad jungiansk psykolog och har också arbetat som psykoterapeut. Olga Tokarczuk debuterade 1989 med en diktsamling och har sedan skrivit flera prisbelönade böcker. Hon fick sitt stora genombrott med boken Gammeltida och andra tider (1996).

Ett återkommande tema i Tokarczuks författarskap är gränsöverskridningar och identitetssökande. I boken Löparna ( som tilldelades Man Booker International Prize 2018)  syftar titeln på en gammelrysk religiös sekt av löpare, ständigt i rörelse för att rädda sin själ och världen från att gå under. Berättelserna i boken utspelas i nutid och handlar om resande, om resandet som fenomen. Men hur människorna än löper, inte kommer undan, varken sig själv eller den ordning de är en del av.

En annan av Tokarczuks böcker som framhålls är Jacobsböckerna som utspelar sig i 1700-talets Polen, som rent geografiskt är mycket större än dagens Polen och bebos av polacker, judar, rusiner, turkar. Ett multietniskt myller av människor, kulturer och idéer. Och i centrum av berättelsen, den karismatiske sektledaren Jakob Lejbowicz Frank, en mystiker som påstår att han är en inkarnation av Messias och som lockar till sig många följare.

 

Peter Handke

Född den 6 december 1942 i Griffen, Österrike. Han började studera juridik men avbröt sina studier då hans romanmanuskript “Die Hornissen” 1965 antogs av ett stort förlag och blev då författare på heltid. Peter Handke har gjort sig känd som en provocerande och omstridd författare. Hans författarskap består romaner, lyrik och dramatik – han experimenterar ofta med språket – ibland djärvt med chockerande effekter.

Ett återkommande tema är rotlöshet och utanförskap i en absurd värld. Så också i en av hans mest kända romaner Målvaktens skräck vid straffspark (1970)  där huvudpersonen begår ett meningslöst mord.

Peter Handke har också skrivit filmmanus och skrev tillsammans med regissören Wim Wenders manus till  “Himmel över Berlin” (1987), en poetisk film om två änglar som betraktar livet i den då delade staden.

 

Pressmeddelande om Nobelprisen i litteratur

Nobelpriset i litteratur delas ut av Svenska Akademien. Här kan du läsa om hur processen med att utse en Nobelpristagare i litteratur går till.

Nobelveckan: Nobelpriset i kemi

Nobelpriset i kemi har tilldelats John B. Goodenough ( Tyskland), M. Stanley Whittingham (Storbritannien) och Akira Yoshino,  (Japan).

”för utveckling av litiumjonbatterier”

 

Titta på offentliggörandet av Nobelpriset i kemi 2019.

2019 års Nobelpris i kemi belönar utvecklingen av litiumjonbatteriet. Detta lätta, laddningsbara och kraftfulla batteri används i dag i allt från mobiltelefoner till bärbara datorer och elbilar. Det kan också lagra stora mängder energi från sol- och vindkraft, och möjliggör ett fossilfritt samhälle.

Stanley Whittingham ( Binghamton University, State University of New York, USA) började i mitten av 70-talet forska på supraledare och upptäckte då ett extremt energirikt material. Från detta skapade han en nydanande katod i ett litiumbatteri. Batteriets anod bestod delvis av metalliskt litium, som har en enormt stark drivkraft att lämna ifrån sig elektroner. Resultatet blev ett batteri som bar på stor potential (2 volt) men problemet var att metalliskt litium är reaktivt och batteriet blev för explosivt för att vara användbart.

John Goodenough  (The University of Texas at Austin, USA) förutsåg att katodmaterialet skulle få en ännu högre potential om det byggdes av en metalloxid i stället för en metallsulfid. Efter ett systematiskt sökande visade han 1980 att koboltoxid med interkalerade litiumjoner kan ge en spänning på hela fyra volt. Det var ett viktigt genombrott som banade vägen för mycket mera kraftfulla batterier.

Med Goodenoughs katod som grund, skapade Akira Yoshino ( Kasei Corporation, Tokyo, Japan och Meijo University, Nagoya, Japan) det första kommersiellt gångbara litiumjonbatteriet 1985. Istället för reaktivt litium i anoden använde han petroleumkoks, ett kolmaterial som i likhet med katodens koboltoxid kan interkalera litiumjoner.

Resultatet blev ett lätt och hållbart batteri, som gick att ladda hundratals gånger innan det förlorade sin prestanda. Fördelen med litiumjonbatterier är att det inte bygger på kemiska reaktioner som bryter ner elektroderna, utan på att litiumjoner flödar fram och tillbaka mellan anod och katod.

Sedan de första litiumjonbatterierna kom ut på marknaden 1991 har de förändrat vår tillvaro.

Läs mer om batteri och litiumbatterier

 

Pressmeddelandet om Nobelpriset i kemi 2019.

Sedan 1901 delas Nobelpriset i kemi ut av Kungliga VetenskapsakademienSå här gå nomineringsprocessen till.