Nobelvecka: Ekonomipriset 2019

Kungliga Vetenskapsakademien har beslutat utdela Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2019 till Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer

”för deras experimentella ansats för att mildra global fattigdom”

Titta på tillkännagivandet av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2019

 

Årets pristagare har introducerat ett nytt angreppssätt för att bekämpa global fattigdom. I korthet handlar det om att dela upp den stora frågeställningen i mindre, mer hanterbara frågor. I korthet handlar det om att dela upp den stora frågeställningen i mindre, mer hanterbara, frågor – till exempel vilka specifika åtgärder som är mest effektiva för att förbättra elevers skolresultat eller barns hälsotillstånd.

Esther Duflo, född 1972. Hon är en fransk-amerikansk nationalekonom, för närvarande professor i fattigdomslindrande och utvecklingsekonomi vid Massachusetts Institute of Technology i USA.

Abhijit Banerjee är en indisk-amerikansk nationalekonom, född 1961, verksam vid  Massachusetts Institute of Technology i USA.  Han är sedan 2015 gift med sin kollega Esther Duflo och tillsammans arbetar de med frågor som rör bekämpningen av fattigdom.

Michael Kremer är en amerikansk nationalekonom, född 1964,  verksam vid Harvard University i USA. Hans forskning har varit fokuserad på hur man kan förändra livssituationen för fattiga i världen.

 

Pressmeddelande om Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2019

 

Det är den Kungliga vetenskapsakademien som beslutar vem som ska tilldelas Ekonomipriset. Så här går nomineringsprocessen till.

Nobelvecka: Nobels fredspris 2019

Den norska Nobelkommittén har beslutat att Nobels fredspris 2019 ska tilldelas Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed.

 

Titta på tillkännagivandet av Nobels fredspris

Abiy Ahmed tilldelas Nobels fredspris med motiveringen

”för hans arbete med att uppnå fred och internationellt samarbete och särskilt för hans avgörande initiativ att lösa gränskonflikten med grannlandet Eritrea”

Premiärminister Abiy Ahmed har tillsammans med Eritreas president Isias Afwerki tagit fram principer för ett fredsfördrag mellan Etiopien och Eritrea. Länderna har varit i en konflikt som handlar om gränsdragning sedan 1998.

Abiy Ahmed är född 15 augusti 1976 i Beshasha i dåvarande provinsen Kaffa (i nuvarande Oromia) och Etiopiens premiärminister sedan 2018.

 

Pressmeddelande om Nobels fredspris 2019 (på norska)

Det är den norska Nobelkommittén som beslutar vem som ska tilldelas Nobels fredspris.

Nobelveckan: Nobelpriset i litteratur 2018 och 2019

  1. På grund av konflikter inom Svenska Akademien uteblev Nobelpriset litteratur 2018. Istället delas två pris ut i år, ett för 2018 och ett för 2019.

2018 års pris tilldelas den polska författaren

Olga Tokarczuk

“för en berättarkonst som med encyklopedisk lust gestaltar gränsöverskridandet som livsform.”

2019 års pris tilldelas den österrikiske författaren

Peter Handke

“för ett inflytelserikt författarskap som med stor språkkonst har utforskat periferin och människans konkreta erfarenhet.”

Titta på tillkännagivandet av Nobelpriset i litteratur 

Olga Tokarczuk

Är född 29 januari 1962, i Klencia, Polen. Hon är utbildad jungiansk psykolog och har också arbetat som psykoterapeut. Olga Tokarczuk debuterade 1989 med en diktsamling och har sedan skrivit flera prisbelönade böcker. Hon fick sitt stora genombrott med boken Gammeltida och andra tider (1996).

Ett återkommande tema i Tokarczuks författarskap är gränsöverskridningar och identitetssökande. I boken Löparna ( som tilldelades Man Booker International Prize 2018)  syftar titeln på en gammelrysk religiös sekt av löpare, ständigt i rörelse för att rädda sin själ och världen från att gå under. Berättelserna i boken utspelas i nutid och handlar om resande, om resandet som fenomen. Men hur människorna än löper, inte kommer undan, varken sig själv eller den ordning de är en del av.

En annan av Tokarczuks böcker som framhålls är Jacobsböckerna som utspelar sig i 1700-talets Polen, som rent geografiskt är mycket större än dagens Polen och bebos av polacker, judar, rusiner, turkar. Ett multietniskt myller av människor, kulturer och idéer. Och i centrum av berättelsen, den karismatiske sektledaren Jakob Lejbowicz Frank, en mystiker som påstår att han är en inkarnation av Messias och som lockar till sig många följare.

 

Peter Handke

Född den 6 december 1942 i Griffen, Österrike. Han började studera juridik men avbröt sina studier då hans romanmanuskript “Die Hornissen” 1965 antogs av ett stort förlag och blev då författare på heltid. Peter Handke har gjort sig känd som en provocerande och omstridd författare. Hans författarskap består romaner, lyrik och dramatik – han experimenterar ofta med språket – ibland djärvt med chockerande effekter.

Ett återkommande tema är rotlöshet och utanförskap i en absurd värld. Så också i en av hans mest kända romaner Målvaktens skräck vid straffspark (1970)  där huvudpersonen begår ett meningslöst mord.

Peter Handke har också skrivit filmmanus och skrev tillsammans med regissören Wim Wenders manus till  “Himmel över Berlin” (1987), en poetisk film om två änglar som betraktar livet i den då delade staden.

 

Pressmeddelande om Nobelprisen i litteratur

Nobelpriset i litteratur delas ut av Svenska Akademien. Här kan du läsa om hur processen med att utse en Nobelpristagare i litteratur går till.

Nobelveckan: Nobelpriset i kemi

Nobelpriset i kemi har tilldelats John B. Goodenough ( Tyskland), M. Stanley Whittingham (Storbritannien) och Akira Yoshino,  (Japan).

”för utveckling av litiumjonbatterier”

 

Titta på offentliggörandet av Nobelpriset i kemi 2019.

2019 års Nobelpris i kemi belönar utvecklingen av litiumjonbatteriet. Detta lätta, laddningsbara och kraftfulla batteri används i dag i allt från mobiltelefoner till bärbara datorer och elbilar. Det kan också lagra stora mängder energi från sol- och vindkraft, och möjliggör ett fossilfritt samhälle.

Stanley Whittingham ( Binghamton University, State University of New York, USA) började i mitten av 70-talet forska på supraledare och upptäckte då ett extremt energirikt material. Från detta skapade han en nydanande katod i ett litiumbatteri. Batteriets anod bestod delvis av metalliskt litium, som har en enormt stark drivkraft att lämna ifrån sig elektroner. Resultatet blev ett batteri som bar på stor potential (2 volt) men problemet var att metalliskt litium är reaktivt och batteriet blev för explosivt för att vara användbart.

John Goodenough  (The University of Texas at Austin, USA) förutsåg att katodmaterialet skulle få en ännu högre potential om det byggdes av en metalloxid i stället för en metallsulfid. Efter ett systematiskt sökande visade han 1980 att koboltoxid med interkalerade litiumjoner kan ge en spänning på hela fyra volt. Det var ett viktigt genombrott som banade vägen för mycket mera kraftfulla batterier.

Med Goodenoughs katod som grund, skapade Akira Yoshino ( Kasei Corporation, Tokyo, Japan och Meijo University, Nagoya, Japan) det första kommersiellt gångbara litiumjonbatteriet 1985. Istället för reaktivt litium i anoden använde han petroleumkoks, ett kolmaterial som i likhet med katodens koboltoxid kan interkalera litiumjoner.

Resultatet blev ett lätt och hållbart batteri, som gick att ladda hundratals gånger innan det förlorade sin prestanda. Fördelen med litiumjonbatterier är att det inte bygger på kemiska reaktioner som bryter ner elektroderna, utan på att litiumjoner flödar fram och tillbaka mellan anod och katod.

Sedan de första litiumjonbatterierna kom ut på marknaden 1991 har de förändrat vår tillvaro.

Läs mer om batteri och litiumbatterier

 

Pressmeddelandet om Nobelpriset i kemi 2019.

Sedan 1901 delas Nobelpriset i kemi ut av Kungliga VetenskapsakademienSå här gå nomineringsprocessen till.

Nobelveckan: Nobelpriset i fysik 2019

Nobelpriset i fysik har tilldelats James Peebles (Kanada), Michel Mayor (Schweiz) and Didier Queloz (Schweiz) för sin forskning om förståelsen om universums utveckling och jordens plats i universum samt upptäckten av planeter utanför vårt solsystem.

Titta på tillkännagivandet av Nobelpriset i fysik 2019

Kungliga vetenskapsakademiens motivation:

”för bidrag till vår förståelse av universums utveckling och jordens plats i universum” 

med ena hälften till James Peebles, Princeton University, USA ”för teoretiska upptäckter inom fysikalisk kosmologi”

och med andra hälften gemensamt till Michel Mayor, Université de Genève, Schweiz och Didier Queloz, Université de Genève, Schweiz och University of Cambridge, Storbritannien

”för upptäckten av en exoplanet i bana kring en solliknande stjärna”

James Peebles idéer om fysikalisk kosmologi lade grunden till det senaste halvseklets omvandling av kosmologin från spekulationer till vetenskap. Med sina teoretiska verktyg och beräkningar kunde han tolka avtryck från universums tidigaste barndom och upptäcka nya fysikaliska processer.  Resultatet visade bland annat ett universum där bara fem procent av dess innehåll är materia som vi känner till, resten, 95 procent, är okänd mörk materia och mörk energi. Detta är ett mysterium och en utmaning för den moderna fysiken.

Michel Mayor och Didier Queloz  tillkännagav i oktober 1995 sin upptäckt av den allra första planeten utanför vårt solsystem, en exoplanet, i bana kring en solliknande stjärna i vår hemgalax Vintergatan. Upptäckten startade en revolution inom astronomin, och sedan dess har över 4 000 exoplaneter hittats i Vintergatan.

 

Läs mer om astronomi och kosmologi

  • Exoplanets/nasa
    Allt man behöver veta om jakten på exoplaneter. Ett räkneverk som stiger nästan dagligen och massor med artiklar som oftast är ganska lättfattliga. På engelska.
  • Populär astronomi
    Tidskrift om astronomi med ett stort sökbart artikelarkiv.
  • Uppsala universitets frågelåda om fysik och astronomi. Här finns också ett omfattande svarsarkiv med utförliga svar på både ganska enkla och mycket avancerade frågor.

Pressmeddelandet om årets Nobelpris i fysik

Sedan 1901 delas Nobelpriset i fysik  ut av Kungliga VetenskapsakademienSå här gå nomineringsprocessen till.

Nobelveckan: Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2019

Nobelpriset i fysiologi eller medicin tilldelas i år William G Kaelin Jr (USA), Sir Peter J Ratcliffe (England) och Gregg L Semenza (USA) , för deras upptäckter av hur celler känner av och anpassar sig till syretillgång.

Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelförsamlingen, tillkännager 2019 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin.

William G. Kaelin, Jr., Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza upptäckte hur celler känner av och anpassar sig till förändrade syrenivåer. Deras forskning och banbrytande upptäckter har förklarat mekanismen bakom en livsnödvändig anpassningsförmåga.

Nobelpristagarna har lagt grunden för vår förståelse av hur syrenivåer påverkar cellens ämnesomsättning och fysiologiska processer. Deras upptäckter har också lett fram till nya lovande strategier för att bekämpa blodbrist, cancer och många andra sjukdomar.

1 1/2 timme efter det att Nobelpristagaren Gregg Semenza fått beskedet via telefon lyckas SVT få tag i honom och frågar varför han tror att de tre forskarna fått priset svarar han:

– Jag tror att det vi upptäckte är en fundamental del av fysiologin. I princip alla celler i kroppen har en konstant tillförsel av syre. Vi hittade en av de viktigaste mekanismerna som tillåter kroppen att göra detta.

 

Läs mer om Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2019

 

Det är Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet som beslutar vem som ska tilldelas Nobelpriset i fysiologi och medicin.  Här kan du läsa om hur nomineringprocessen går till.

 

Jakten på agil – språkresurser på nätet

Svenska Akademiens Ordböcker

 

Då och då får vi frågor till Bibblan svarar som handlar om svenska språket. Till exempel vad ett visst ord eller uttryck betyder, hur det stavas, böjs och används. Ett första steg kan vara att söka i tre ordböcker på en gång på samlingsplatsen Svenska Akademiens ordböcker.

Här finns SAOL, SO och SAOB liksom även Svenska Akademiens grammatik (SAG). Den aktuella upplagan av Svenska Akademiens ordlista (SAOL) är från 2015 och betraktas som den inofficiella normen för stavning och böjning. Svenska ordbok (SO) från 2009 ger en mer ingående beskrivning av ordförrådet i modern svenska. Svenska Akademiens ordbok (SAOB) är en historisk ordbok. Första bandet trycktes 1898 och det senaste 2017. Idag är artiklarna a – vret färdiga och publicerade.

Att undersöka ord och uttryck på denna samlingsplats är spännande och ger en god illustration av hur vi och samhället förändras. Prova själv med hen, feminism, klimat, migration och vetenskap.

När jag försöker få en förklaring av ordet agil som används inom arbetslivet bland andra sammanhang idag går jag däremot bet: ”Sökningen agil gav inga svar”. Jag hittar det heller inte som nyord i Nyordslistor på Institutet för språk och folkminnen. (Men väl Gretaeffekten och prylsvinn.)

Det ju förstås att googla och visst är det frestande att bara nöja sig med osökta tankar på agility. En liten bit på vägen kommer jag genom Rikstermbanken som innehåller termer och begrepp från ett stort antal ämnesområden. Jag får två träffar som ger förklaringen att det handlar om lättrörliga arbetsmetoder inom it-system och mjukvaru- och systemutvecklingsprojekt. Intressant, men inte svar nog. Jakten får väl gå vidare.

Fler användbara och riktigt roliga språkresurser finns på Bibblan Guidar.

http://bibblanguidar.se/kategori/sprak

/ Anna Falk – operatör i Bibblan svarar

 

Intervju med Lena Fahle, Täby bibliotek

Lena Fahle. Foto: Privat

 

 

Hallå Lena Fahle!

Vem är du? Hur skulle du beskriva dig själv?
– Född i Skellefteå men utflyttad till Stockholm sedan länge. Semestrar gärna i Frankrike. Älskar palt, surströmming, chokladfondant och bra böcker.

Vilket bibliotek arbetar du på?
– Täby bibliotek

Hur länge har du arbetet med Bibblan svarar?
– Länge! Sedan det startade…?

Vilka specialområden har du?
– Har nog inga särskilda specialområden utan ganska breda intresseområden. Bland annat språkfrågor tycker jag är intressanta.

Vilka digitala källor – som rör dina specialområden – tycker du är användbara?
– Två tips om man vill ta reda på hur författarnamn, ortnamn m.m. uttalas är Forvo  och Sveriges radios nyhetsbrev  (som man kan prenumerera på gratis).

Vad är det roligaste med att arbeta med Bibblan svarar?
– Man får hjälpa någon som vill ha svar på en fråga och i bästa fall även lära sig något nytt själv.

Vad är det svåraste?
– ”Jag läste en gång en bok som handlade om…”

Vilken bok läser du just nu?
– Elin Olofsons Herravälde och Tessa Hadleys Late in the day.

 

Utbildning i Malmö den 15/11

Den 15 november inbjuds du att vara med Bibblan svarar för att prata om metoder för hur vi på biblioteken kan arbeta med att svara på de kluriga frågor som kommer in.

Bibblan svarar hjälper varje dag många människor att få svar på sina frågor. Det är en plats där vi verkligen får använda vår bibliotekariekompetens för att svara på referensfrågor om stort och smått.

Men hur ska vi hantera kluriga frågor så att vi kan göra det vi är bra på, stärka bibliotekets demokratiska uppdrag och samtidigt vara delaktiga i dialoger som leder till fortsatt lärande? Du kommer att få olika ingångar till detta genom både föreläsningar, diskussioner och en workshop som utifrån faktiska frågor från Bibblan svarar och hur vi kan besvara dem.

Under dagen kommer vi att få höra:

Anders Mildner, journalist om populismens fotsoldater, desinformatörer och twitterbotar, och allas ansvar att förstå och bemöta.

Jack Werner, journalist och författare, om vårt ansvar att inte sprida osanningar och osäkerheter vidare, och att den sämsta källkritiska metoden är att kalla den andre för dum.

Sveriges radios sociala team slutligen pratar om hur de arbetar med allmänheten för att bjuda in men också hantera de som vill komma och ta över samtalen.

För er som inte kan närvara i Malmö kommer dagen livesändas, och det kommer vara möjligt att kommentera, diskutera och ställa frågor på distans.

Vi bjuder på fika och lunch under dagen.

Fika och lunch ingår.

Målgrupp: Bibliotekspersonal

Dagen arrangeras av Biblioteken i Malmö i samarbete med Region Skåne, som en del i projektet Digitalt först med användaren i fokus.

Datum: 15 november 2019
Tid: Klockan 09.30 – 16.00
Plats: Malmö stadsbibliotek, Kung Oscars väg 11

OBS! Anmäl dig senast 5 november!

Till anmälan.

Vi ses på Bokmässan!

Bokmassan 2017. Foto Anna Sigvardsson

 

Bibblan svarar kommer att bemanna ifrån Bokmässans MIK-torg från torsdag 26/9 till söndag 29/9. Det finns fortfarande möjlighet att ta ett operatörspass (mot finfin ersättning!) eller bara komma förbi och prata med oss.

I år är ett huvudtema Medievetenhet med många föredrag och aktiviteter som passar Bibblan svarar.

På MIK-torget kan du titta på film, lyssna till föreläsare och live-poddar och mycket annat. Allt för att göra dig mer #MIKsmart. (Här är det fulla programmet för MIK-torget).

Vi ses på bokmässan!